Den bilden ger Nils Petter Gregersen, forskningsdirektör på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). På måndag föreläser han på det årliga trafikseminariet i Tylösand, som denna gång har temat ”Idiotsäker trafik”.
– Vår nollvision för dödsolyckor fokuserar mycket på tekniska lösningar, skyddssystem och vägmiljön. Vi glömmer att människan själv är en aktiv och motiverad part, som tar egna beslut, säger Gregersen till TT.
– Forskning visar att en stor andel av olyckorna beror på medvetna fel, en mindre del på misstag. Man kör för fort, har inte bältet på, har druckit alkohol, kör medvetet mot rött och sådana saker.
Mönster kan ändras
Män och unga förare är överrepresenterade i olycksstatistiken. Men de farliga mönstren kan gå att förändra.
– Fartkameror och annan övervakning är bra sätt att påverka människors beteende. Men det räcker inte, anser Nils Petter Gregersen.
Hans främsta råd är att satsa på information, och en bättre och mera modern körkortsutbildning.
– Vi har många nya pedagogiska metoder. Till exempel kan körkortselever själva i grupp få analysera en dödsolycka där ungdomar varit inblandade.
– En traditionell föreläsning om risker med alkohol, eller att köra för fort, rinner lätt av när man kommit utanför dörren och träffar kompisar med andra värderingar, säger Gregersen.
Inte om skicklighet
Han tror att en anledning till att människan förbises som riskfaktor är att det är svårt att mäta effekter av utbildning och information.
– I dag har vi lärt oss mera om utbildning. Det handlar inte om att vara en skicklig förare, utan om att förstå risker, kontrollera sina impulser, reflektera över konsekvenser och ha insikt om sina egna förutsättningar för att köra med stora säkerhetsmarginaler, säger Gregersen.
Tekniska system, hur bra de än är, kan ha motsatt verkan.
– Man kan få en övertro på tekniken, eller använda den för annat än säkerhet, som att ha kul eller ha mindre uppmärksamhet på exempelvis avstånd, säger Nils Petter Gregersen.