Lina Carlsson, som kom till Stockholm för två år sedan, har fått känna på den tuffa bostadsmarknaden. Hon har redan hunnit avverka fem inackorderingsrum. Att hyra i andra hand är alldeles för dyrt.

– Då får man räkna med att betala 12.000 i månaden, säger hon.

– Jag måste flytta ut senast sista april så jag har en månad på mig, säger hon.

Lina måste än en gång stålsätta sig och ge sig ut på den ljusskygga hyresmarknad som trots allt finns. Hon måste lägga ut ännu en annons om att hon söker bostad. Hon vet att hon måste ha en bild där hon ser söt ut.

Även det har ett pris.

– Det är mycket oseriösa mejl. Det är folk, som man går på visning hos, som inte verkar så intresserade av att visa lägenheten. Jag ska absolut inte gå ensam på en visning – inte längre, säger Lina Carlsson.

Känsligt och kontroversiellt

Lösningen på bostadsbristen heter enligt många experter marknadshyror. Men det verkar vara alldeles för känsligt och kontroversiellt för politikerna.

Marknadshyror innebär att tillgång och efterfrågan får styra hyresmarknaden – till skillnad från i dag då hyrorna är reglerade och förhandlas fram mellan hyresgästföreningen och fastighetsägarna.

Med dagens system värderas en bostads läge inte särskilt mycket i hyresförhandlingarna. En lägenhet i städernas mest attraktiva område kan mycket väl ha lägre hyra än en lika stor i lägenhet i en avlägsen förort.

– Det är nästan omöjligt att komma in på den här marknaden om du inte har kontakter, kan köpa ett svartkontrakt eller stått decennier i kö, säger nationalekonomen Robert Östling.

Fler bostäder

Marknadshyror – eller en avreglering av bostadsmarknaden som det också kallas – skulle enligt förespråkarna leda till att fler hyresrätter byggs och att omsättningen av befintliga bostäder ökar.

Enligt den så kallade Nybyggarkommissionen bor vi för stort och för länge vilket gör det svårt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. 

– Om man bor billigt och bra i ett fint läge vill man inte flytta. Det gör att många bor kvar i större lägenheter trots att barnen flyttat hemifrån. Vi får ett ineffektivt utnyttjande av bostadsmarknaden, säger Agneta Dreber på Nybyggarkommissionen.

Nybyggarkommissionen, där även förre statsministern Göran Persson ingår, förespråkar inte uttryckligen marknadshyror men menar att läget på bostäderna ska få större genomslag på hyrorna.

Även den S-märkta Forskningskommissionen föreslår ett förändrat bruksvärdessystem där läget bör påverka hyran mera. Kommissionen, som leds av professor Mårten Palme, konstaterar dock samtidigt att det ”hittills visat sig vara väldigt svårt att reformera hyresmarknaden och i avvaktan på att det blir politiskt möjligt att göra det bör man överväga mer kortsiktiga åtgärder.”

Bokriskommitten, utsedd av branschorganistionen Fastighetsägarna och handelskamrarna i de tre storstadsområdena, har också nyligen slagit fast att man bör gå i riktning mot marknadshyror.

Fördubblade hyror

Till och med Boverket, alltså en myndighet, menar att marknadshyror skulle lösa det mesta av bostadsbristen. Men det skulle också innebära att tusentals hyresgäster skulle få mycket högre – kanske rentav fördubblad – hyra.

En annan invändning mot marknadshyror är att städerna skulle bli segregerade om bara de välbeställda kan bo på attraktiva adresser. Förespråkarna för marknadshyror menar att det i själva verket är dagens system som skapar den verkliga segregationen.

– De utrikes födda har svårare att ta sig fram med fixande och trixande med kontakter på den reglerade marknaden. Hyresregleringen minskar inte segregationen – den är helt enkelt misslyckad på det området, säger Klas Eklund på Bokriskommitten.

Mycket känslig fråga

Det är som sagt en mycket känslig politisk fråga. Det är många som tycker att det dags för poliitikerna att göra något. Frågan är bara om de törs.

– Jag tror att det krävs genomgripande förändringar som är svåra att genomföra politiskt, säger Robert Östling.

– Det är inget politiskt parti som vågar ta i den här frågan, säger Agneta Dreber.

– Jag ser bostadsbristen och oförmågan att ta tag i frågan som ett nederlag för vårt politiska system, säger Klas Eklund.

Hyresgästföreningen motståndare

Hyresgästföreningen är en av de starkaste motståndarna till marknadshyror. Barbro Engman, ordförande för Hyresgästföreningen, anser inte att en avreglerad bostadsmarknad skulle lösa problemen.

–  Marknadsekonomin är rationell ända tills den krockar med verkligheten. Överallt i världen där man infört marknadshyror betalar man stora skattepengar för att bygga socialbostäder för dem som inte har råd att betala de marknadsmässiga hyrorna, säger hon.

– I exempelvis Tyskland finns 1, 6 miljoner socialbostäder. Men det räcker inte. Vart femte hushåll som hyr på öppna marknaden behöver ekonomiskt stöd. Det kostar de tyska skattebetalarna 17 miljarder euro per år, säger Barbro Engman och berättar att tyska Förbundsdagen nyligen fattade beslut om att göra ytterligare begränsningar i marknaden för hyresbostäder.

Barbro Engman påpekar att Sverige redan har ett slags experiment i marknadshyror, nämligen för nyproducerade lägenheter, där man går efter kalkyl i prissättningen.

–  Vi får då priser på 10.000 för en etta och 18.000 för en trea. Det blir genomgångsbostäder för den som har råd och snabbt behöver bostad. Men har man råd att betala så mycket, då köper man hellre en bostadsrätt, säger hon.

Medverkar i inslaget gör sjuksköterskan Johanna Andersson, nationalekonomen Robert Östling

Agneta Dreber från Nybyggarkommissionen, Klas Eklund från Bokriskommittén, Hans Wallenstam VD för Wallenstam AB samt Lina Carlsson, bostadssökande.

Debatt i Agenda mellan Fastighetsägarnas Billy McCormac och Hyresgästföreningens förbundsordförande Barbro Engman. Agenda sänds söndagen 1/6 klockan 21:15 i SVT2.