Varför rör det sig i partierna i Natofrågan just nu?
– Mycket på grund av den finska processen. På onsdag kommer den finska regeringens säkerhetspolitiska redogörelse och det är mycket som talar för att det kan gå ganska fort efter det och att de partier i Finland som ännu inte landat i ett ställningstagande kommer göra det kommande veckor eller kanske till och med dagar i vissa fall. Och om den processen landar i ett ja så behöver både S och SD ha ett svar.
Hur svårt skulle det vara för S och SD att svänga i Natofrågan?
– Det är inte okomplicerat i något av partierna men även här handlar det mycket om Finland. När det gäller SD så vill Jimmie Åkesson säkerställa att han har partistyrelsens mandat att fatta ett snabbt beslut om en eventuell omsvängning för att minimera möjliga interna protester. För Socialdemokraterna är den interna dialogen som nu ska dra igång ett sätt att förankra en eventuell ny säkerhetspolitisk linje. Om slutsatsen blir att ett Natomedlemskap är det bästa verktyget för att trygga Sveriges säkerhet så kommer S vilja betona även andra delar av sin utrikes- och säkerhetspolitik och hur de kan fungera med ett eventuellt medlemskap i försvarsalliansen. Men precis som inom SD så har den yttersta partiledningen, det vill säga partiledaren, ett starkt mandat i den här frågan, men beslutet kommer fattas av partistyrelsen.
Vad skulle en svängning få för konsekvenser för ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato?
– Skulle både SD och S förorda ett Natomedlemskap så är det ju en bara MP och V som är emot med sina 43 riksdagsmandat. Men om det sedan innebär att Sverige ansöker redan vid Natomötet i Madrid i slutet av juni är oklart, det hänger mycket på hur Finland landar sin process. Men en omsvängning från S och SD skulle sannolikt få den svenska opinionen att följa efter och då skulle det bli ett tydligare ja till Nato än det vi har i dag. Enligt den senaste mätningen från Novus är 43 procent av svenskarna för ett medlemskap men om Finland går med tycker 63 procent att Sverige också ska göra det.