Regeringen vill ändra straffrätten och skifta fokus från gärningsmannen till brottsoffret. De hårdare straffen och skärpningarna ska i första hand ge offret upprättelse och skydda samhället, istället för att fokusera på gärningsmannens rehabilitering.
Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är optimistisk till skiftet:
– Den övergripande idén, att förflytta fokus från prevention och rehabilitering till någon sorts rättvisetanke mellan brottsling och brottsoffer, ser jag som positiv.
”Kommer inte kunna begå brott på lång tid”
Regeringen vill också tilldöma längre straff, bland annat för gängkriminalitet. Förslag om längre fängelsestraff har tidigare fått kritik från dem som menar att det inte har önskvärda effekter. Mårten Schultz säger att förslaget trots allt kommer ha en konkret effekt.
– En person som döms till 30 års fängelse för grovt vapenbrott kommer inte på lång tid kunna begå vapenbrott igen.
De nya tongångarna hos makthavarna säger Schultz är en följd av den annorlunda brottsligheten, där potentiella brottslingar inte verkar påverkas av risken för straff.
– Att det ska leda till att människor inte begår brott är mindre viktigt än att brottsoffer ska få upprättelse och att samhället ska uttrycka avståndstagande.
”Något behöver göras”
Enligt Schultz kan förändringarna regeringen aviserat i kombination med ytterligare åtgärder ändra den brottsutveckling vi ser i dag.
– Alla vi som är intresserade av hur samhället utvecklas tycker att det är angeläget att prova att vända på alla stenar. Det är uppenbart att något behöver göras.
Oppositionen kritisk
Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi säger att det är bra att straffen skärps, men är kritisk mot att det inte bara gäller brott relaterade till gängkriminalitet, samt mot att kriminalvården inte har fått besked om utbyggnad.
Hör Shekarabis resonemang i klippet ovan.