Anledningen, förklarar han, är att om ett land med stor befolkning får ett utbrott i en specifik region, likt Wuhan i Kina, New York i USA eller Lombardiet i Italien, så är det inte intressant hur många människor som bor i hela landet.

– I så fall ska vi jämföra med befolkningsmängden i den specifika regionen, säger Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet.

Lutningen visar ökningstakten

Men det finns fler skäl till att antalet ger en bättre bild än andelen.

– Det är två saker vi måste hålla i huvudet. Hur långt ett land har kommit i sitt utbrott och i vilken takt det ökar. Takten ser man på lutningen av kurvan och då är det antalet som gäller, säger Tom Britton.

Hur långt ett land har kommit i utbrottet har också betydelse, så för att kunna jämföra måste man titta på var länderna låg på kurvan när de nått samma dag.

”Vissa länder skulle inte vara med”

Enligt Tom Britton ska man inte heller sätta dag 1 vid ett lands första dödsfall eftersom det är väldigt slumpmässigt i början. SVT:s graf, som bygger på statistik från Johns Hopkins universitet, börjar vid tionde dödsfallet.

– Det är bättre att börja vid tio än vid ett. 30:e eller 50:e dödsfallet kanske hade varit ännu bättre, men problemet då är att vissa länder inte skulle vara med alls. Det som är intressant är att se ökningstakten när det väl börjat ta fart.

”Nackdelen är om det tar fart igen”

Jämför man Sverige med våra nordiska grannländer så ligger vi högre i både antal och andel, även om man tar i beaktande att de inte kommit lika långt som oss i utvecklingen. Danmarks kurva växte först snabbt, men började plana ut rätt tidigt jämfört med Sveriges, medan utbrotten inte verkar ha tagit fart på samma sätt i Norge och Finland. Enligt Tom Britton beror det på att vi har valt olika strategier.

– Gör man mycket så är det få som dör, men nackdelen är att det finns en stor risk att det tar fart igen när man släpper på restriktionerna. I områden som haft ett större utbrott kommer fler vara immuna så då behöver man antagligen inte vara så orolig när till exempel skolan börjar igen i höst, säger han.

Men han tillägger också att det kan vara så att utbrotten aldrig tar fart i till exempel Norge och Finland.

– Så kan det förstås också vara.