Hur unikt är det med så här stora omsvängningar i svensk politik?

– En helomvändning som den vi ser nu, inte minst när det gäller invandrings- och integrationspolitiken, har aldrig hänt tidigare i Sverige i modern tid. Politikerna själva menar att det beror på att de inte kan ta emot lika många flyktingar nu som tidigare. Men det handlar lika mycket om att de stora partierna försöker anpassa sig till en bred väljarskara.

Ser exempel i andra länder

– Men det är en fråga som går djupare än så. Vi har sett i andra länder hur den politiska debatten har förändrats med åren. Det har skett en förskjutning från en liberal hållning till en mer konservativ eller nationalistisk hållning.

Så här snabba kast ställer förstås krav på partifolk och medlemmar – har de hängt med i de här svängarna skulle du säga?

– Flera partier har problem på grund av att de har svängt. Hos Moderaterna skapade det här diskussioner framför allt för ett par år sedan när de började lägga om politiken. Trots det är M mer överens i sin kursändring än Socialdemokraterna där det blivit omfattande protester efter att de presenterade sin nya flyktingpolitik. Löfven talar om att återgå till en mer traditionell socialdemokratisk tradition.

– Mot det står en yngre, mer liberal socialdemokrati som kanske har gått med i partiet efter 2006 för vilka de invandrings- och integrationspolitiska frågorna är väldigt viktiga.

”Inget talar för koalitionsregering i dagsläget”

– Om väljarna har hängt med i omsvängningarna får vi se fram emot valet. Men partiernas ambition är att locka tillbaka väljare från främst SD.

Flera röster har hörts som tycker att S och M bör bilda en koalitionsregering efter valet. Samtidigt är de flesta bedömare ense om att det är osannolikt att det blir så – finns det något som talar för att vi kan få se en sådan koalition? 

– I dagsläget finns det inget som talar för det eftersom det här är partier som ända sedan Hedenhös dagar har varit varandras huvudmotståndare. Men samtidigt finns det en oro hos S och M att en sådan koalition skulle gynna ytterpartierna.

– Men det finns några fall där man skulle kunna se en möjlig koalitionsregering mellan S och M. Det är ifall Sverige hamnar i en mycket djup kris som skulle kräva politisk stabilitet för att kunna hanteras. Men det skulle vara en exceptionell kris.

– Det andra skulle vara om man efter valet i höst hamnar i en konstitutionell kris där ingen partikonstellation kan bilda regering, som i sin tur skulle leda till en väldigt utdragen process.