Mellan 2015 och 2017 fördubblades antalet anmälda restnoteringar från 148 till 300. Under förra året steg siffran explosionsartat, till 680 restnoteringar, vilket var en fyrdubbling jämfört med 2015. Ökningen beror delvis på att Läkemedelsverket har ändrat sitt rapporteringssystem, men den uppåtgående trenden är ändå tydlig.

Mediciner som tar slut hos leverantören ställer till problem för både privatpersoner, apotek och läkare – även om det handlar om tillfällig brist. 

- Det kan vara ett problem för individuella patienter, men det finns ganska mycket man kan göra åt det. Ofta kan man få ett likvärdigt läkemedel, säger Johan Andersson på Läkemedelsverket.  

Bristen orsakas av minskad lagerhållning

En förklaring till att mediciner restnoteras oftare i dag är att företagen har minskat omfattningen på sina lager, vilket betyder att volymerna går ned.

– Läkemedelsförsörjningen är väldigt komplex, många aktörer ingår. Små skillnader i efterfrågan och tillgång gör att det blir stora konsekvenser, säger Johan Andersson.

Det kan även handla om att substanser som ingår i läkemedlet tar slut, att förpackningar måste göras om eller att landstingen har gjort en ny upphandling. 

”Politiska beslut krävs”

Sedan 10 år tillbaka finns det ingen apoteksaktör som har övergripande ansvar för läkemedelsförsörjningen. Socialstyrelsen driver nu ett projekt för att reda ut hur ett sådant ansvar skulle kunna vara utformat, vilket Läkemedelsverket välkomnar.

– Läkemedelsverket har inte uppdraget att tillhandahålla läkemedel till marknaden. Och ingen har idag ett samordningsansvar för läkemedelsförsörjningen. Det måste fattas politiska beslut om hur ett sådan system skulle se ut, säger Johan Andersson.