Tre dygn har gått sedan hiphopartisten Nils Grönberg – mer känd som Einár – sköts till döds i södra Stockholm.

Sedan dess har flera mediehus sökt förklaringar till mordet i artistens sociala medier-flöden. Såväl inlägg som kommentarer har analyserats och publicerats.

Förstärker konflikter

Men vad säger egentligen ett instagramflöde om de faktiska omständigheterna kring en persons liv?

Mediestrategen Britt Stakson har fördjupat sig i den amerikanske sociologen Forrest Stuarts forskning som tar upp just ovanstående frågeställning.

Enligt Stuart, som levt inbäddad med ungdomar kopplade till den gängkriminella miljön i USA, kan sociala medier visserligen bidra till att konflikter eldas på – bland annat genom att fler personer tar del av konflikterna.

– Utmaningar där man angriper någon, som tidigare skedde på gathörnet eller inför en begränsad grupp människor, når nu en publik arena. Det når också en allmänhet som dras till vad som beskrivs som ”ghettokultur” och gängvåld, förklarar Britt Stakson.

Risk för övertolkning

Men Stuart varnar också för att övertolka det som sker på sociala plattformar och menar att våldsbejakande inlägg online sällan leder till våld i verkligheten, enligt Stakson.

Kan det vara så att medier övertolkar inläggen som publiceras i de här kanalerna ibland?

– Absolut. Att använda digitala kanaler i konflikter är inget nytt. Det journalistiken behöver göra är att inte ta dem ur sitt sammanhang.

Hör Britt Stakson resonera kring rubrikerna som binder samman mordet på Einárs med hans sociala medier-flöde.