I år beräknas runt 90.000 människor söka asyl i Sverige. Det är fler än de högsta siffrorna under Balkankriget på 1990-talet, men samtidigt inte avsevärt mer än de 81.000 asylsökande under fjolåret.
Någon hård press på Sverige är det inte tal om, säger Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson.
– Det är klart att det är en kris, men inte för oss. Det är en kris för dem som flyr, säger han till Aftonbladet, och jämför med Libanon som, med en befolkning på fyra miljoner, tagit emot 1,2 miljoner flyktingar.
Antalet asylsökande är inget problem att hantera – Migrationsverket kan ta emot 3.000–4.000 personer i veckan. Däremot måste bostadssituationen lösas. 10.000 personer står i nuläget i kö för att komma vidare från myndighetens boenden till någon av landets kommuner.
Bostadsbristen ger också skäl till eftertanke kring om Sverige ska ta emot fler kvotflyktingar. Något som Danielsson i princip är positiv till.
– Men man ska komma ihåg att vi måste ha förmåga att ta emot dem. Vi har 1.900 i kvoten i dag och vi får kämpa för att få in dem.
– Kvotflykting bygger på principen att allt ska vara ordnat. Kommun, bostad, skola.
Fakta: Kvotflyktingar
Sverige samarbetar sedan 1950-talet med FN:s flyktingorgan UNHCR om att ta emot kvotflyktingar, människor som anses särskilt utsatta för hot och repressalier i sina hemländer och därför har flytt utomlands.
UNHCR samlar information om flyktingar. Ett förslag presenteras sedan för svenska regeringen som avgör antalet. Urvalet görs av Migrationsverket efter riksdagsbeslut.
I år tar Sverige emot 1.900 kvotflyktingar, lika många som 2014 och 2013.
Statsminister Stefan Löfven vill att Sverige ökar antalet kvotflyktingar till 4.000-5.000 årligen.