Elever spelar biljard

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör skolans tre tips för att minska bråk och stök i skolan. Foto: Andreas Hult/SVT

Strategin ”mikromotstånd” fick bukt med det värsta skolstöket

Uppdaterad
Publicerad

Kommunala Gubbängsskolan i södra Stockholm tampades länge med stök och konflikter i korridorer och klassrum. Vändpunkten kom när skyddsombudet formellt krävde arbetsmiljöåtgärder. Sen dess har personalen en strategi som de kallar ”mikromotstånd”.

– Facket borde använda de hårdare verktygen i arbetsmiljölagen oftare, säger läraren Hanna Garberg.

Hon kallar mellanstadiet för grundskolans sorgebarn och karaktäriserar det som de stökigaste årskurserna i grundskolan. Gubbängsskolan var inget undantag, utan hade stora problem med lärarflykt, stora klasser, uteblivet stöd för elever med särskilda behov. Konflikterna ökade och oroliga föräldrar hörde av sig.

Många lärare mådde dåligt och kände sig otillräckliga. De upplevde att skolledningen inte lyssnade, vilket ledde till att skyddsombudet på skolan Hanna Garberg gjorde en formell begäran om arbetsmiljöåtgärder, en så kallad 6:6a-anmälan. Det lugnade ner situationen. Två resurspedagoger anställdes som en del av kraven.

Duckar vissa arbetsuppgifter

Lärarna har dessutom gått ett steg längre med något de kallar ”mikromotstånd”.

– Hur kan vi göra mikromotstånd utan att det räknas som arbetsvägran? Kan vi bestämma att vi allihop gör så här? Det blir väldigt effektivt och vi vänder inte taggarna mot varandra, säger Hanna Garberg.

Hon visar i en Whatsapp-tråd hur de tillsammans kommer överens om att ducka obeordrade arbetsuppgifter, alltså tidskrävande oviktiga bisysslor, som inte ligger inom ramen för deras lärartjänst. Det gör arbetsmiljön mindre ryckig och de kan fokusera mer på barnen.

Biträdande rektor på Gubbängsskolan Lisa Sahlstedt känner inte till detta mikromotstånd.

– Det är bättre om de kommer till oss och berättar om det är för mycket, säger hon.

Rätt till egna arbetsmiljöombud

Däremot har Lisa Sahlstedt förståelse för att skyddsombuden kan behöva använda de hårdare verktygen i arbetsmiljölagen.

Även elever på Sveriges skolor har rätt att påverka sin arbetsmiljö genom att utse skyddsombud. Niondeklassaren Alfred Thullberg är vald till elevskyddsombud. Tillsammans med Elsa Malmjärn i parallellklassen gick han en utbildning i hur eleverna själva kan använda den förebyggande arbetsmiljölagstiftningen. Om de upptäcker något som är farligt på skolan – alltifrån inredning som är trasig till svårare bitar som psykosociala arbetsmiljö och mobbning – larmar de.

– Då måste skolledningen lyssna på oss, säger Alfred Thullberg.

Han tycker om sin skola.

– Men på mellanstadiet hade vi nya lärare hela tiden. Det var stökigt. Nu på högstadiet är det lugnare och våra lärare stannar kvar.

ARBETSMILJÖLAGEN

6:6a

Vid brister i arbetsmiljön kan skyddsombud begära åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen. Det kallas 6:6a. Anmälan stämplas in hos Arbetsmiljöverket och blir en offentlig handling.

Skyddsombudsstopp

Skyddsombud har rätt att stoppa arbetet på en skola – om det finns en omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa.

Elevskyddsombud

Från årskurs 7 har alla elever i Sverige rätt att delta i sin skolas arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.