Gullan Gidlund har länge forskat kring partistödet och hon har suttit med i flera statliga utredningar. Hon är säger att Sverige är unikt i västvärlden med att inte kräva någon ekonomisk redovisning från de politiska partierna.
– Jag är ju naturligtvis bekymrad och har varit det i många år över bristen på regler. Jag tycker det tillhör en rättstat och demokrati att partierna liksom andra organisationer kan redovisa vad de gör av pengar de får från staten. Det är inget märkligt med det, säger hon.
Politiker slipper redovisa
Företag och privatpersoner som söker offentliga bidrag måste lämna redovisning och kvitton. Annars får de inga pengar eller pengarna krävs tillbaka. Regler och lagar som riksdagen många gånger har beslutat om.
Men det finns ett undantag. De politiska partierna själva. Varje år delar kommunerna, landstingen och regionerna ut minst 600 miljoner kronor i partibidrag. Och det ökar. Till det kommer det statliga partibidraget nästan 200 miljoner.
Men det finns stora mörkertal. I dag finns ingen samlad redovisning på hur mycket offentligt stöd partierna får. För förutom det direkta partistödet söker många partier, och får, olika typer av stöd till bland annat sina ungdomsförbund och andra närstående föreningar.
”Problematiskt”
– Det är problematiskt att den här typen av bidrag expanderar och expanderar. Det gör det på ett sätt som gör att man att misstänker att partierna försöker mörka att de expanderar, säger Gullan Gidlund.
SVT Nyheter har i en rad inslag och artiklar beskrivit hur Sverigedemokraterna använder de offentliga partibidragen. Partistöd har använts till att finansiera en hög ränta till privatpersoners utlåning till partiet, det finansierar höga arvoden till partiledningen och i en rad partidistrikt runt om i landet bråkar partivännerna om partikassan och partibidragen.
I dag finns ingen insyn i vad partierna gör med pengarna, eftersom lagen om partistöd inte kräver det. Tvärtom, riksdagspartierna var tydliga när lagen antogs med att någon redovisning inte skulle ske av pengarna.
Ny lag
Detta kan nu ändras. I höst väntas regeringen lägga ett förslag där kommunerna ska kunna kräva in redovisning av partierna. Enligt lagrådsremissen ska kommunerna kunna säga nej till mer pengar om partierna inte lämnar in redovisning.
– Jag tycker det är rimligt att väljarna får klart för sig vad pengarna går till. Förhoppningsvis kan det leda till en mer vital och levande demokrati, säger finansmarknadsminister Peter Norman.
Men i lagförslaget är formuleringarna generella och det finns inga detaljer på hur redovisningen ska se ut. Enligt Gullan Gidlund är risken stor att den nya lagen blir tandlös.
– Det blir förmodligen en ganska tam modell. Men det är ändå en början, säger hon.