Enligt uppgifter till SVT Nyheter blir det den största enskilda budgetsatsningen efter vården som sedan tidigare fått 6 miljarder extra i generella statsbidrag till regionerna.

Kriminalvården hade begärt 2,3 miljarder kronor extra för 2024.

– Det är av största vikt att vi låser in de människor som utgör ett hot mot helt vanliga människor. Fler måste lagföras och fler måste låsas in, det är vårt mål, säger justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD) på en pressträff.

Upp i stabsläge

Det nya tillskottet kommer i en tid då läget inom Kriminalvården beskrivs som synnerligen akut. I februari gick myndigheten upp i stabsläge på grund av den platsbrist som länge rådigt på landets häkten och anstalter, en brist som förvärrats ytterligare under det senaste året.

Enligt Kriminalvården krävs en kraftigt utbyggnad av kapaciteten. I en rapport som överlämnades till regeringen i december uppskattar myndigheten att det kommer att behövas tre gånger så många platser i anstalter och häkten – från 9 000 till 27 000 platser om tio år – samt en fördubbling av antalet medarbetare jämfört med i dag.

Satsningen väntas kräva en lika kraftig ökning i anslag, från 18 miljarder kronor 2024 upp till drygt 40 miljarder kronor 2033.

Sänka kostnad för intagen

Samtidigt som tillskottet till Kriminalvården nu ökar får myndigheten i uppdrag att se över den så kallade dygnskostnaden, kostnaden per intagen och dygn på landets häkten och anstalter.

Enligt Richard Jomshof är frågan av största vikt där Kriminalvården uppmanas blicka mot andra europeiska länder med lägre kostnader.

– Målet är naturligtvis att hitta sätt att sänka kostnaderna, för det här kommer att kosta väldigt mycket pengar, säger Jomshof.