I år hålls Almedalstalet av språkröret Gustav Fridolin. Han är också utbildningsminister så en hel del kommer nog att handla om skolan. Men framför allt kommer Miljöpartiet att prata om klimat- och miljöpolitiken. Partiets nedgång har gjort att partiet nu söker sig till sina rötter. Behovet är stort att försöka övertyga partisympatisörer och väljare om hur stora insatser för miljön Miljöpartiet bidragit med under regeringsåren. Men också att Miljöpartiet är det enda partiet att räkna med för de väljare som tycker att klimat- och miljöfrågan är viktig.

Hur är läget för Miljöpartiet idag?

Miljöpartiet är ett parti i kris. För några år sedan var det här ett parti med stort självförtroende, som aspirerade på att bli Sveriges tredje största parti. Nu ligger partiet strax över riksdagsspärren i flera opinionsmätningar. I SVT/Novus senaste väljarbarometer får partiet 4,5 procent. Den viktigaste förklaringen till krisen är att Miljöpartiet i regeringsställning ingått en rad smärtsamma kompromisser som ofta gått tvärtemot vad partiet lovade före valet. Det här har skapat en svekdebatt i de egna leden. Förtroendet för Miljöpartiet har också skadats av förra årets skandal kring dåvarande bostadsministern Mehmet Kaplan, som anklagades för samröre med turkiska islamister.

Vilka är Miljöpartiets stora utmaningar?

Att bygga upp förtroendet för partiet efter de svåra åren i regeringen. Här handlar det mycket om att försöka visa väljarna vilka frågor man lyckats driva framgångsrikt i regeringssamarbetet. Miljöpartiets bakslag i regeringen har exponerats tydligt i media, inte minst på grund av interna kritiker, medan uppmärksamheten kring partiets framgångar har varit betydligt mindre. Här har Miljöpartiet en läxa att göra. En annan utmaning för Miljöpartiet inför nästa val är att prestera ett realistiskt valprogram. De högtflygande planerna som presenterades inför förra valet kraschlandade brutalt när de efter valet krockade med verkligheten i en koalitionsregering.