Europa har fått en ny migrationsvåg; antalet asylsökande var över 1,1 miljon år 2023, en ökning närmare 20 procent jämfört med 2022. Det är nivåer som börjar likna flyktingkrisen 2015-2016 då drygt 1,2 miljoner sökte asyl i EU.
Till skillnad från 2015-2016 tar dock inte Sverige emot lika många asylansökningar. Blott en procent av de som sökt asyl i EU har gjort det i Sverige. År 2015 var det tretton procent, enligt regeringens statistik.
En fjärdedel beviljas
12 500 personer sökte asyl i Sverige under 2023 vilket är det lägsta antalet under 2000-talet med undantag för pandemiåret 2021.
7 924 personer, som sökte asyl för första gången, beviljades under 2023, en minskning med 32 procent gentemot året innan och den lägsta siffran under hela 2000-talet, säger Stenergard.
Totalt beviljades 26 procent av de asylsökande under 2023.
Enligt ministern är det dock ett problem att många vars asylansökan nekas inte lämnar Sverige. Bara drygt 40 procent av de som nekas lämnar frivilligt, enligt Stenergard.
Hon pekar ut att en anledning till detta är att asylärendet preskriberas efter fyra år och att personen då kan söka igen.
– Det innebär att finns tydliga drivkrafter att stanna kvar och hålla sig gömd i Sverige. Det innebär att riskerna för ett växande skuggsamhälle ökar.
Vill öka arbetskraftsinvandringen
Totalt fick 102 000 personer uppehållstillstånd i Sverige under 2023. 40 000 färre än 2022.
– Det är en diversifierad grupp. Där återfinns allt från högkvalificerad arbetskraftsinvandring, anhöriga, svenskar, forskare och studenter, samt uppehållstillstånd för asylskäl.
Av arbetskraftsinvandringen var de vanligaste yrkeskategorierna bärplockare och plantörer. Något som regeringen vill ändra på.
– Vi har varit tydliga i styrningen till Migrationsverket att främja och underlätta den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, säger Maria Malmer Stenergard.
