Att minska metanutsläppen är en av de frågor som kommer att diskuteras på klimatmötet COP29 i Baku. Minskning av den kraftiga växthusgasen beskrivs av FN som det snabbaste sättet att bromsa den globala uppvärmningen.
Men regeringen saknar plan för hur målet om 30 procents minskning ska nås. Enligt Naturvårdsverket väntas Sverige, med nuvarande politik, bara minska metanutsläppen med 12 procent till 2030.
Majoriteten av Sveriges metanutsläpp kommer från jordbruket, och uppstår framförallt i samband med kornas fodersmältning. Men inga styrmedel för att minska djurens metanutsläpp finns på plats – varken piska eller morot. Och inom regeringen finns det skilda uppfattningar om vilken väg man bör gå.
Ville ha metanskatt
Danmark kommer från år 2030 beskatta metanutsläpp från jordbruket. En fråga som även klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har drivit inom sitt parti Liberalerna, men stött på motstånd för.
– Jag har ju som liberal politiker tidigare drivit frågan om att beskatta metangasutsläpp på olika sätt. Men regeringens politik utgår från stöd, säger hon.
”Andra saker än kossor som är grundproblemet”
Sedan flera årtionden tillbaks har Sverige beskattat koldioxid. Men något liknande för metanutsläppen avfärdas av landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).
– Vi har inga sådana planer. Ingen kommer övertyga mig om att kossor som funnits i tusen år är grundproblemet till de klimatproblem som vi ser. Det är min bedömning att det är andra saker, säger han.
Oroas över bristande lönsamhet
Peter Kullgren är mer oroad över jordbrukets lönsamhet än dess metanutsläpp.
– Det absolut viktigaste är att vi stärker konkurrenskraften och ökar lönsamheten. Jag vill inte att det ska låta som att vi inte vill göra någonting, men däremot är det ibland för enkelt att skylla allt på kossan, säger han.
Klimatminister Romina Pourmokhtari pekar på att regeringen i sin budget satsar på stöd till jordbrukare. Pengarna går dock bara till biogasanläggningar som minskar utsläppen från gödsel – inte från djurens matsmältning.
Räcker det stödet för att nå målet till 2030?
– Som det ser ut nu så behöver vi göra mer, och det är därför regeringen bygger ut det här stödet, säger Romina Pourmokhtari.
Hur skadligt är metan för klimatet?
Växthusgasen metan har orsakat cirka en tredjedel av jordens uppvärmning sen förindustriell tid, enligt FN.
Metan försvinner snabbare ur atmosfären än koldioxid, men har en starkare effekt på uppvärmningen på kort sikt.
Räknat över en 20-årsperiod är den cirka 80 gånger starkare än koldioxid. Att minska metanutsläppen beskrivs därför av FN som det enskilt snabbaste sättet att bromsa den globala uppvärmningen.