Under 2019 minskade de territoriella växthusgasutsläppen med 2,4 procent jämfört med föregående år. Med målet om noll nettoutsläpp år 2045 krävs en genomsnittlig minskningstakt med 6-10 procent per år.
– Vi ser att det går för långsamt och att vi behöver göra mer för att skynda på klimatomställningen, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Ingen minskning inom jordbruk och arbetsmaskiner
Utsläppsminskningen har skett framförallt inom industrin och el- och fjärrvärmesektorn. Även inrikestransporter, som står för en tredjedel av alla utsläpp, har minskat. Men inom två sektorer går utvecklingen åt ett annat håll – jordbruket har inte minskat sina utsläpp under 2019 och arbetsmaskiner inom sektorer som lantbruk och byggarbete bidrog med ökade utsläpp.
– Utsläppen från jordbruket kommer ligga kvar på den nivån som vi har idag – eller kanske till och med öka – i och med att vi samtidigt har en livsmedelsstrategi om att öka självhushållningen i Sverige, säger Jonas Allerup.
LRF: Torkan bakomliggande faktor
Att utsläppen från jordbruket har stannat av beror på särskilda faktorer, menar Lantbrukarnas riksförbund.
– Det går inte att jämföra två extremår. 2018 hade vi den extrema torkan, samtidigt som 2019 var ett rekordår. Man måste också ta hänsyn till att jordbruket är en sektor som också binder kol, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.
Observera att dessa siffror avser territoriella utsläpp och inkluderar inte det klimatavtryck som Sverige orsakar i andra länder. Inte heller utrikesflyg och andra transporter mellan Sverige och utlandet är inräknat.
