– Det här är ett politikområde som växer snabbare än alla andra. Under 20 år har det tredubblats. Det är nu ungefär dubbelt så stort som det vi lägger på polisen, säger Elisabeth Svantesson (M), ekonomiskpolitisk talesperson, till SVT Nyheter.

Förslaget ingår i den utrikespolitiska plattform som ska behandlas av partiets stämma i oktober.

En procent av BNI

Moderaterna har hittills, i likhet med alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, hållit fast vid 1-procentsmålet för biståndet. Det innebär att ett belopp motsvarande 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) varje år ska avsättas till bistånd. Eftersom ekonomin har växt över tid, vissa år mycket, har beloppet blivit högre och miljarderna fler, med undantag för vissa år.

Så har det varit oavsett om det funnits kapacitet och möjlighet att hantera pengarna eller lämpliga projekt att använda biståndet till. I år finns 50 miljarder i budgeten, även om en del sedan länge används till UD:s förvaltningskostnader och vissa kostnader för asylmottagande i Sverige.

Vill göra planer över fyra år

Samtidigt uppstår svårigheter från ett år till ett annat när BNI minskar och snabba neddragningar måste göras.

– Vi vill hellre se en fyraårsplan i budgeten, för att få bättre resultatfokus och kunna följa upp på bättre sätt, säger Svantesson.

– Sverige har stora behov. Vi behöver korta vårdköerna, se till att kommunerna får mer resurser och stärka polisen och rättsväsendet

Förslaget har mött kritik från politiska motståndare, bland annat Vänsterpartiet.

– Vi tycker att enprocentsmålet ska vara ett golv. I en värld som blir allt mer polariserad och där oroligheterna ökar behövs vårt bistånd mer än någonsin förr, säger Yasmine Posio Nilsson (V), biståndspolitisk talesperson.