En delad bild som visar två sektioner. Den vänstra sektionen visar en träbänk med en ryggsäck placerad ovanpå. Den högra sektionen visar en person som pekar, iklädd en blå tröja, medan en annan person står nära, delvis synlig.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Så går ”jägartestet” till. Många som mönstrar vill göra testet för att bli en slags elitsoldat. Få klarar kraven för att ens få försöka. Foto: SVT/Henrik Gustafsson

Mönstring till värnplikt: Endast en av sju ungdomar skulle klara Försvarsmaktens krav

Uppdaterad
Publicerad

Det behövs allt fler värnpliktiga soldater. Men trots att antalet 18-åringar varje år är omkring 100 000, når i dagsläget bara en minoritet upp till Försvarsmaktens krav.

På sikt kan det här sätta ett tak för hur många värnpliktiga soldater Sverige kan ha.

Mönstringen inför värnplikt börjar med att samtliga 18-åringar svarar på ett antal frågor digitalt hemifrån, mönstringsunderlaget. Det handlar om medicinska frågor, men också om träning, skoltid och personlighet.

Här är det två tredjedelar som svarar på ett sådant sätt att de inte ens är kvalificerade för att kallas till mönstring. Den främsta orsaken är medicinska skäl.

Jämfört resultat

Kan det här verkligen stämma?

– Det kan stämma, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och prövningsverket.

– Vi har jämfört resultaten med Socialstyrelsen och ser att det är en hög andel som har olika sjukdomar, så därför tror vi att det till stor del är sant.

Hur många klarar mönstringen?

I dagsläget är det beslutade målet att 8 000 värnpliktiga ska rycka in varje år. För att fylla de platserna samt för att fylla på i utbildningsreserven behöver Plikt- och prövningsverket kalla omkring 28 000 ungdomar till mönstring.

– Vi vet att de flesta inte klarar kraven, konstaterar Marinette Nyh Radebo.

För 20-30 år sedan var det betydligt fler som blev godkända på mönstringen – men – samtidigt fanns det då fler värnpliktstjänster som var mindre krävande. Så det är svårt att göra en direkt jämförelse över tid.

Öka till 14 000 värnpliktiga

Om, hypotetiskt sett, samtliga som blir godkända efter den digitala enkäten skulle kallas till mönstring, skulle det totalt sett vara en sjundedel som uppfyller kraven för att göra värnplikten. Omräknat till antal personer handlar det om cirka 15 000 värnpliktiga som är möjliga att få fram.

Riksdagens försvarspolitiker, försvarsberedningen, föreslår att det ska utbildas 12 000 värnpliktiga per år senast år 2032 och att det bör övervägas att öka antalet värnpliktiga till 14 000 senast år 2035.

Ett nytt försvarsbeslut kommer att tas i december.

Så här har SVT räknat

Årskullen med ungdomar födda 2005 är 107 000 personer. 97 procent av dem svarade på det skriftliga mönstringsunderlaget. Bara 35 procent (37 600 personer) svarade på ett sådant sätt att de över huvud taget var kvalificerade för att mönstra.

Av dessa mönstrade sedan 25 883 personer. Inte samtliga, eftersom det i dagsläget bara behövs 8000 värnpliktiga. Det är de som bedöms ha bäst förutsättningar för att klara värnplikten som väljs ut.

Av de som mönstrade fick 39 procent (10 026 ungdomar) ett godkänt resultat. De som inte skrevs in till en militär befattning hamnade i utbildningsreserven. Den finns för att snabbt kunna öka antalet värnpliktiga vid behov.

Om alla hade mönstrat

Om vi istället gör den hypotetiska räkneövningen att samtliga som svarat kvalificerande i det skriftliga formuläret skulle mönstra, och att lika stor andel skulle bli godkända, skulle vi få 39 procent av 37 600, eller 14 664 personer med godkända värden. Omräknat till procent är det 13,7 eller, avrundat uppåt, en sjundedel av den ursprungliga årskullen.

Med dagens krav för att bli godkänd på mönstring innebär det att taket för antalet värnpliktiga per år skulle vara omkring 15 000 personer.

Källa: Plikt- och prövningsverket

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.