Sahlin om fallet Fadime: En slöja som rycktes bort

Uppdaterad
Publicerad

Sverige skakades av hedersmordet på Fadime Sahindal i Uppsala. 20 år efter mordet belyser en ny dokumentär hedersproblematiken i Sverige. 

– Mordet väckte Sverige till liv, säger filmens producent och regissör Nisti Stêrk i Morgonstudion.

Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen far den 21 januari 2002. Mordet väckte debatten om hedersrelaterat våld i Sverige men Fadime var redan före sin död en symbol i kampen mot hedersvåld och för alla kvinnors rätt att själva välja partner.

– Fadime var en otroligt modig tjej som när hon kom till en viss ålder upptäckte att hon inte levde det liv som hennes svenska vänner gjorde. Hon blev kär i en svensk man som familjen inte accepterade. Det blev en krock, det eskalerade och hon blev skjuten med två skott. Mordet väckte Sverige till liv, säger Nisti Stêrk, producent och regissör för dokumentären Arvet efter Fadime – om hedersproblematiken i Sverige.

Saknade kunskap

Nisti Stêrk konstaterar att mordet blev en ögonöppnare och förklarar att hon med filmen inte vill ge några svar, utan väcka tankar.

– Efter mordet började man förstå att det här inte bara är invandrarnas problem utan att det är Sveriges problem, det här är våra barn. Men man förstod inte helt, för det saknades kunskap, säger hon.

”En slöja som rycktes bort”

Mona Sahlin, tidigare partiledare för Socialdemokraterna och integrationsminister när Fadime mördades, minns att det även innan mordet pågick en politisk diskussion om hederskulturen men utan att politikerna förstod problematiken. 

– Vi såg inte heller den tystnadskultur som fanns runt flickorna. På många sätt var Fadime som en slöja som rycktes bort, och sedan var vi tvungna att se, säger Mona Sahlin i Morgonstudion.

I efterdyningarna av mordet minns Mona Sahlin att hedersproblematiken och flickornas situation bitvis försvann i diskussionen, och att det i stället dök upp en rädsla för att debattera frågan. 

– Det fanns någonstans en känsla av huruvida man gjorde rasisterna en tjänst eller inte. Vi lät den fegheten ta över i stället att för på allvar verkligen försvara flickorna, säger Mona Sahlin.

Ett stort mörkertal

Antalet kvinnor som i dag lever i hedersförtryck och våldsamma relationer i Sverige är okänt, sade juristen Belinda Tan som arbetar med utsatta kvinnor, när SVT i fjol granskade hedersförtrycket.

– Många av de här kvinnorna växer upp i miljöer där det blir ett normaliserat beteende för dem, säger hon.

Arvet efter Fadime – om hedersproblematiken i Sverige sändes den 18 januari och finns på SVT Play.

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersförtryck

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Origo

Polisens resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Hedersförtryck och hedersvåld

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Lagar mot hedersrelaterat våld och förtryck

Könsstympning

Förbud mot könsstympning har funnits sedan 1982, och 1 maj 2020 avskaffades preskriptionstiden för könsstympning. 

Tvångs- och barnäktenskap

Den 1 juli 2014 infördes straffrättsliga och civilrättsliga bestämmelser för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap och brottet äktenskapstvång instiftades. Den 1 juli 2016 kriminaliserades även stämpling till äktenskapstvång, det vill säga att man planerat att tvinga någon att gifta sig. Från och med 1 januari 2019 råder förbud mot erkännande av utländska barnäktenskap. Den 1 juli 2020 skärptes lagstiftningen ytterligare avseende barnäktenskap då ett nytt brott, barnäktenskapsbrott infördes. Barnäktenskapsbrott innebär att det är straffbart redan att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Samtidigt som barnaäktenskapsbrott infördes, stiftade man även en lag mot ”vilseledande till äktenskapsresa”. 

Utreseförbud 

Sedan 1 juli 2020 kan barn beläggas med utreseförbud när de riskerar att föras utomlands eller lämna landet för att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse (eller könsstympas). Utreseförbud är en förebyggande lagstiftning för att skydda barn 

Straffskärpning när brott begås med hedersmotiv 

Den särskilda straffskärpningsgrunden infördes 1 juli 2020 och innebär att lagstiftaren ser särskilt allvarligt på brott som begåtts med hedersmotiv. Straffskärpningsgrunden omfattar brott där motivet varit att bevara eller återupprätta en enskild persons heder eller en hel familjs, släkts eller liknande grupps heder. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.