– Det finns alltid en risk att det faller bort viktig information om man inte har kompetensen, säger Basel Al Shannag, auktoriserad tolk i arabiska. Foto: Christoffer Hjalmarsson/SVT

Myndigheter beställer okvalificerade tolkar – ”hotar rättssäkerheten”

Uppdaterad
Publicerad

Både Migrationsverket och Arbetsförmedlingen säger sig vilja anlita de mest kvalificerade tolkarna för sina uppdrag. Men i praktiken utförs en stor del av uppdragen av lekmän. Myndigheterna hänvisar till tolkbrist, men deras interna instruktioner visar att de aktivt beställer tolkar med lägre kompetens.

Det råder stor brist på auktoriserade tolkar i Sverige. En stor del av tolkuppdragen hos Migrationsverket och Arbetsförmedlingen utförs av tolkar som inte är auktoriserade.

– Mer än hälften av uppdragen utfördes av tolkar som fullständigt saknar formell kompetens. Det är lekmän, vilket innebär att myndigheterna aldrig kan vara säkra på att informationen blir korrekt överförd, säger Ivett G Larsson som undersökt tolkmarknaden åt Kammarkollegiet.

Kammarkollegiet ansvarar för auktorisationerna av svenska tolkar, och arrangerar regelbundet prov för dem som vill bli auktoriserade. Många söker, men få klarar nålsögat.

– Det ställs höga krav på bland annat så kallade realiakunskaper inom medicin, juridik och så vidare. Man måste kunna lite av varje, berättar Basel Al Shannag som är auktoriserad tolk i arabiska och just nu utbildar sig till tolklärare.

– Om man saknar kompetensen finns risk att det faller bort viktig information, vilket kan få katastrofala konsekvenser för till exempel asylsökande.

”Tillgången är låg”

Migrationsverket och Arbetsförmedlingen uppger båda att de helst skulle vilja använda auktoriserade tolkar.

– Vi skulle gärna ha auktoriserade tolkar i alla ärenden. Men tillgången är låg och vi har en skyldighet att avgöra ärenden så fort vi kan, säger Magnus Bengtsson, processägare på Migrationsverket.

Och bristen är ett faktum. Men när Kammarkollegiet granskade myndigheternas egna dokument fann man att de ofta uttryckligen efterfrågade icke-auktoriserade tolkar.

– Det gör vi eftersom vi vill använda de auktoriserade i de högre kategorierna, säger Magnus Bengtsson.

Det handlar enligt honom om en slags prioritering, där grundtanken är att ”spara” de auktoriserade tolkarna till de tillfällen som har störst betydelse för till exempel en asylutredning.

Finns det inte en risk att era medarbetare helt enkelt inte har koll på om en lekmannatolk gör ett dåligt jobb?

– Det finns naturligtvis alltid en sådan risk. Vi kan inte veta exakt vad som sägs i tolksituationen.

Hoppas på nytt avtal

I ett nytt avtal med tolkförmedlingarna har Migrationsverket lagt in ett slags bonussystem, som man hoppas ska ge tolkar med högre kompetens.

Kammarkollegiet anser att alla myndigheter borde tvingas att i första hand efterfråga auktoriserade tolkar. Det kravet finns i dag på de rättsvårdande myndigheterna, till exempel domstolar.

I december kommer en utredning att lämna sina förslag på hur statens användning av tolktjänster kan förbättras.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.