– Vi har haft tillfällen där barnen vill medverka men föräldrarna inte vill. Det sätter ju gränser och det blir nedlagda förundersökningar, säger Marcus Warneby, gruppchef för ungdomsgruppen inom Nackapolisen.

Veckans brott har pratat med poliser som utreder ungdomsbrott i samtliga av Stockholms 17 lokalpolisområden. I 15 av dem uppger utredarna att problematiken med unga brottsoffer eller vittnen som inte vågar delta i en polisutredning har blivit större. Flera uppger att det är föräldrar som i många fall inte vill att deras barn ska medverka.

-  Det vi märker är att vårdnadshavarna inte låter sina barn medverka för att de är rädda att barnen ska bli utsatta, säger Marcus Warneby.

Hot vanliga

Det är enligt poliserna vanligt att brottsoffret hotas i samband med brottet. Men att hoten omsätts i verklighet i samband med rättegång eller efter polisanmälan är enligt dem väldigt ovanligt.

– Min upplevelse är att rädslorna i merparten av gångerna inte alls är befogade. Att det blir en misshandel eller att det följs upp på något sätt. Det är oftast hotet som är tillräckligt effektivt. Rädslan är förståelig men kanske inte alltid underbyggd av en sannolikhet, säger Marcus Warneby.

Vittnen backar

Flera utredare uttrycker oro för utvecklingen och säger att många ärenden läggs ner för att målsäganden och vittnen drar sig ur. Flera säger också att tystnadskulturen spridit sig och blivit utbredd hos ungdomar i alla typer av områden.

– Den här tystnadskulturen har varit vanligt i grov organiserad brottslighet men nu finns samma typ av tystnadskultur också i ungdomsbrotten, säger Ferhat Kalkan, gruppchef för ungdomsgruppen i Farsta.

”Rättssamhället faller”

Flera oroas också över vad som kommer hända om utvecklingen fortsätter i samma riktning.

– Nästkommande risk blir ju då att om det inte ens anmäls. Vi kan inte göra någonting för vi får aldrig reda på att något har hänt. Det vore ju katastrofalt, då faller ju hela rättssamhället om det skulle bli så, säger Boxiao Pan, förundersökningsledare i Södra Roslagen.