Siffran kan jämföras med att 16 procent av männen i samma åldersgrupp känner den oron.
Men den höga siffran skiljer sig inte mycket från tidigare mätningar. Från 2007, då mätningarna började, syntes en svag minskning av andelen otrygga fram till 2014, då den andelen började stiga igen för att nu ha hamnat på samma nivå som 2007.
– Vi såg en U-formad utveckling fram till 2016 och därefter har nivån legat stabilt. Och vi ser samma sak när det gäller otrygghet vid utevistelse sen kväll, säger Maria Söderström, utredare vid Brottsförebyggande rådet.
Mest otrygga
Unga kvinnor är den grupp som är mest rädda för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp – trots att överfallsvåldtäkter är förhållandevis ovanliga. Kvinnor är också mer oroliga för personrån, trots att dessa främst drabbar män.
– Vi brukar säga att oron och den faktiska utsattheten inte behöver vara kopplade till varandra. Oro kan bero på en mängd olika faktorer.
Det görs liknande undersökningar i andra länder, men olika metodval gör det omöjligt att jämföra siffrorna, enligt henne. Men oavsett hur det kan se ut på andra håll sticker siffran 42 procent ut.
– Ja, det är en alldeles för hög siffra, och ett av kriminalpolitikens viktigaste mål är att minska otryggheten och oron – det vill säga att få ner den siffran, säger Maria Söderström.
Äldre tryggare
Undersökningen vänder också upp och ner på en vanlig föreställning, nämligen att äldre människor är de mest otrygga.
– Både kvinnor och män i åldersgruppen 75-84 år har minst andel oroliga. Där var det 19 procent bland kvinnor och 11 procent bland män som uppgav att de valt en annan väg eller annat färdsätt på grund av oron.
Andra resultat i undersökningen är att var femte person i landet avstått från att lägga upp något på internet för att undvika att utsättas för hot eller trakasserier – men där är det väldigt jämnt mellan könen.
Trots alla dessa negativa resultat har förtroendet för rättsväsendet, i synnerhet polisen, faktiskt ökat.