Många elever får i dag för höga betyg. Det visar Skolverkets statistik. Ungefär var tredje gymnasieelev får till exempel ett högre betyg i matematik än det resultat eleven presterar på de nationella proven. Den är typen av betygsinflation vill nu regeringen sätta stopp för genom att de nationella provresultaten ska väga tyngre när lärarna sätter betyg.

– Fördelen är förstås att det blir lite mer likvärdigt över hela landet och att betygen blir mer rättvist satta, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

”Ger inte rättvis bild”

Förslaget innebär att skollagen skrivs om så att lärarna tvingas låta resultaten på de nationella proven styra betygen mer än i dag. Samtidigt finns det kritik. Forskare hävdar att lärarna i och med förslaget, mer än i dag, måste bortse från hur eleven presterar under alla lektioner och på andra prov.

– Undervisningen består av flera olika moment för att tillgodose alla de förmågor som vi ska bedöma. Risken är att ett provtillfälle eller några få tillfällen inte ger en rättvis bild av elevens samlade förmåga, säger Dejan Urukalo, rektor på Kunskapsskolan i Enskede i Stockholm.

”Inskränker lärarnas möjlighet att utöva sitt yrke”

Friskolorna har pekats ut som aktörer som har särskilt stora problem med alltför höga betyg i relation till resultaten på de nationella proven. Enligt den senaste statistiken är dock skillnaderna små jämfört med kommunala skolor.

Friskolornas riksförbund linje är att man vill stoppa regeringens förslag.

– Om du har ett system där läraren inte får göra en vidare bedömning än bara provresultatet så kan ju det uppfattas som att det inskränker lärarnas möjligheter att faktiskt utöva sitt yrke, säger Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.

– Det enskilda nationella provet ska inte ensamt avgöra hela betyget, men de nationella proven är bra prov. De speglar verkligen bredden och djupet i kursplanerna och lärarna ska beakta det som eleverna visar vid de nationella proven, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).