På sociala nätverk har användare i långa trådar ifrågasatt om bilderna som spritts från det nationella provet ens är äkta.

Mattias Ragert, pressansvarig på Skolverket, bekräftar att bilderna kommer från ett autentiskt nationellt prov i samhällskunskap.

– Ja, det är det prov som hölls tisdag den 2 maj i år, säger han till SVT Nyheter.

Fråga: ”De flesta flyr för att leva på bidrag”

Målsättningen med provet är, enligt Karin Hector-Stahre, enhetschef för prov- och bedömningsenheten på Skolverket, att fungera som betygsstöd för lärare när de ska sätta betyg i årskurs nio.

Exempel på frågor är ”Den främsta orsaken till migration är att människor vill sprida sin religion” och ”De flesta flyr för att leva på bidrag och slippa arbeta”. Frågorna besvaras med antingen ”Stämmer” eller ”Stämmer inte”.

”Kan förväxlas med åsikter”

Kritik som framförs i sociala medier är att provet skulle vara politisk propaganda, att frågorna som ställs pekar ut migranter som kriminella, och att komplicerade frågor reduceras till enkla ”ja/nej”-svar.

”En stor del av frågorna är medvetet formulerade på ett sådant sätt att de kan förväxlas med åsikter. Vaga kvantitativa formuleringar används för att förmedla implicita meddelanden. Dessutom är svaren på flera av frågorna subjektiva, även om det uppenbarligen bara finns ett 'korrekt' svar som kommer att godkännas”, skriver en användare på Reddit.

”Det är skrivet som ren propaganda där barnen ska fostras att tänka på ett visst sätt”, skriver en annan användare.

”Vissa saker stämmer och andra inte”

Hector-Stahre vill inte kommentera de enskilda frågorna, men anser att kritiken är helt obefogad.

– Det kan faktiskt vara så att vissa saker stämmer och andra inte. Det tycker jag inte är så problematiskt, även om det inte stämmer med vissa personers åsikter, säger hon till SVT Nyheter.

”Förväntar oss inte att eleverna ska ha exakt statistik”

Kan det vara ett problem att elever förväntas svara definitivt och objektivt ”stämmer/stämmer inte” på frågor som kan vara mer komplicerade än så?

– Det här är ett avvägande. För att undvika att provet blir för skrivtungt så prövar vi de här formaten.

Många frågor har diffusa formuleringar så som ”många” och ”en vanlig orsak”. Hur exakt definieras ”många”?

– Det är en gränsdragning. Vi förväntar oss inte att eleverna ska kunna exakta siffror och ha exakt statistik.

”Tveksamt att använda den typen av frågor”

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, anser att frågorna är problematiskt ställda.

– Generellt sett kan man säga att det är tveksamt att använda den typen av frågor, när man ska ställa betygsfrågor, det verkar inte så bra, säger han till SVT Nyheter.

”Politiker gör det ofta”

Hinnfors menar att frågorna är otydliga och lämnar för stort utrymme för personliga tolkningar.

– Man bör vara försiktig med vaga kvantifieringar. Politiker gör det ofta. Ibland gör man det för att motståndaren ska komma i sämre dager eller att man själv ska komma i bättre dager. Man säger ”massarbetslöshet” utan att definiera det. Det är jättevanligt att det görs i politiskt syfte. När det gäller undervisning och forskning, då gäller det att ha tydliga definitioner.

Är det för mycket begärt av niondeklassare att de ska kunna förstå detta?

– Det hade varit mycket begärt av dig eller mig. Vem som helst får nog vara förlåten om man börjar göra personliga tolkningar.

Han är mer försiktig att svara på om propaganda-anklagelserna är befogade eller inte.

– Vad avsikterna var, och vilka konsekvenser det blir, det kan jag inte bedöma.

”Inte riksdagens uppgift att värdera frågorna”

Christer Nylander (L), gruppledare och vice ordförande i utbildningsutskottet, anser inte att provfrågorna är politisk propaganda, och refererar till kursplanen som säger att elever ska ”uttrycka och värdera olika ståndpunkter i samhällsfrågor utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv”.

– Det är inte riksdagens uppgift att värdera frågorna i de nationella proven. Exakt hur svarsalternativ ska utformas kan naturligtvis alltid diskuteras, men det är frågor som bör riktas till provkonstruktören, säger han till SVT Nyheter.