Ubåtsjakt i Östersjön

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Redan från och med början av nästa år väntas Sverige delta i Natos stående insatsstyrka med ett minröjningsfartyg, se mer i klippet. Foto: Henrik Gustafsson Nicander/SVT

Nato ökar beredskapen mot ryska ubåtar med insats i Östersjön

Publicerad

Natos sjöstyrka ökar beredskapen för att jaga ryska ubåtar i Östersjön.

I går inleddes en Nato-insats i vattnen mellan Gotland och Stockholms skärgård, där 1 200 personer deltar.

– Vi har ständig beredskap för att sättas in, säger Thomas Rasmusson, chef för Natos marina insatsstyrka som Sverige väntas ansluta till nästa år med flera fartyg.

Djupt nere i Gotska sjön ligger en svensk ubåt och trycker – på ytan rör sig ett tiotal stora örlogsfartyg.

Besättningen på den svenska ubåten agerar fiendesida i en Nato-insats som inleddes i måndags, en ”avskräckningsaktivitet” som Nato döpt till ”Merlin”.

– Den här typen av aktiviteter finner sin plats oavsett var vi befinner oss på skalan fred, höjd beredskap, kris, eller någon form av konflikt. I fred handlar det om avskräckning, att visa närvaro och spana efter ovanligheter och anomalier i vårt närområde, säger marinens operationschef Marko Petkovic.

”Speciell miljö”

Nato-insatsen ”Merlin” inleddes i måndags och deltar gör ytstridsfartyg, helikoptrar, spaningsplan och ubåtar från ett tiotal länder. Merparten av de deltagande fartygen är del av Natos stående insatsstyrka, SNMG-1.

– Östersjön är en speciell miljö, där salthalten, temperaturförändringar, bottenförhållanden och klippformationer gör det mycket svårt att hitta ubåtar här, säger danske amiralen Thomas Rasmusson, som leder insatsstyrkan.

Han säger att Ryssland regelbundet rör sig med ubåtar i Östersjön men att man inte ser någon direkt hotbild från dessa just nu. Men läget kan ändras om det uppstår öppen konflikt mellan Ryssland och någon av Östersjöstaterna.

– Det som Nato lägger mycket vikt vid just nu är det vi kallar för ”sealines of communication”, alltså våra maritima förbindelsevägar, att vi kan säkra transporter av varor och gods, och det är något som ubåtar traditionellt kan vara ett hot mot, säger Thomas Rasmusson.

”Hög beredskap”

Redan från och med början av nästa år väntas Sverige delta i Natos stående insatsstyrka med ett minröjningsfartyg. Nytt är också att Försvarsmakten nu går ut med att man vill att även en svensk korvett ska delta i insatsstyrkan senare under året.

– I ett första steg handlar det om ett minröjningsfartyg under första halvåret 2025 och förhoppningsvis även andra plattformar, och då gärna Visbykorvett, säger Marko Petkovic.

Amiralen Thomas Rasmusson beskriver uppdraget som en viktig del av Natos beredskap, men också ett viktigt sätt att lära känna Nato närmare.

– Då deltar Sverige i en styrka som med hög beredskap kan sättas in i konflikter var de än må vara.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.