Det är överstelöjtnant Ed Spinelli som avslöjar för SVT att Natos AWACS-flygplan även kan signalspana. Han är befälhavare för en av Natos AWACS-divisioner. Det är tidigare känt att planen har stridsledning ombord och att de spanar med radar. Den officiella räckvidden för spaningen är minst 400 kilometer.
– Den är väldigt ingående. Hur långt vi kan se är hemligstämplat, men det handlar om avsevärda avstånd. Den elektroniska spaningen handlar delvis om att ge möjlighet till identifikation, säger Ed Spinelli.
SVT: Signalspaning?
– Ja.
Mål på marken också intressanta
Natos AWACS-flygplan spanar främst på mål i luften och till sjöss. Men mål på marken är också intressanta, avslöjar Ed Spinelli. Det handlar om så kallad teknisk signalspaning, inte kommunikationsspaning mot exempelvis datorer och telefoner.
– Vi kan ta in data från flygplan för att se vilken typ av plan de är. Vi kan också ta in data från föremål på marken och se vad de är och vad deras uppdrag är, säger Ed Spinelli.
Vad för saker på marken?
– Oftast luftvärnsrobotar, radarstationer eller andra saker som vi är intresserade av.
Utökat tillstånd att flyga genom Sverige
Natos AWACs flyg har från i år fått utökat tillstånd av regeringen att flyga genom Sverige. Tillståndet gäller i ett halvår. Men Ed Spinelli säger att Nato inte spanar när man flyger genom Sverige, utan det är främst transfer till strategiskt viktiga områden, berättar han.
– Det innebär att om vi måste svara snabbt på en incident så sparar det oss tid att flyga genom Sverige. Om vi ser någonting i baltstaterna till exempel. Det går snabbare att flyga rakt igenom istället för att flyga runt, förklarar Ed Spinelli.
Tre plan kan övervaka hela Europa
Tre AWACS som opererar tillsammans på 9.000 meters höjd kan övervaka nästan hela Europa. Nato har 16 stycken AWACS-flygplan. De har sin huvudbas i Geilenkekirchen i närheten av Köln i Tyskland. Ett plan kan flyga upp till 19 timmar om de tankas i luften.
Fakta om signalspaning
Signalspaning handlar om att inhämta signaler och data, som sedan bearbetas och analyseras och slutligen resulterar i underrättelser som rapporteras till uppdragsgivarna.
Inhämtningen av signaler och data kan ske till exempel i radiosignaler av olika slag eller i kablar.
Signalspaningen är indelad i två huvudområden: kommunikationsspaning (KOS) och teknisk signalspaning (TES).
Den tekniska signalspaningen riktas mot signaler från radar-, navigerings- och vapenrelaterade system. Syftet är att ge underlag för telekrigsfunktioner och information som kan användas för att utveckla skydd och motmedel för svenska försvarets fartyg och flygplan. Den bidrar även till att kunna följa främmande militära fartyg och flygplan.
Kommunikationsspaningen riktas mot signaler som till exempel telefoni, telegrafi och dataöverföringar av olika slag som kan vara såväl militära som civila. Inhämtat material analyseras och bearbetas och ger underlag till rapporter som sänds till uppdragsgivarna. Bearbetning innebär att man till exempel forcerar kryptering eller sammanställer och presenterar data på olika sätt.
Källa: FRA