Efter ett år i limbo har Försäkringskassan fått en ny generaldirektör i Nils Öberg, som gör sin första dag på jobbet den 3 juni. Nils Öberg, som sedan 2012 arbetar som generaldirektör för Kriminalvården, presenterades under en pressträff där en av huvudpunkterna handlade om det tuffa arbetsklimat som de två myndigheterna har gemensamt.

– Myndigheter och tjänstemän utmanas på ett sätt som var otänkbart för bara några decennier sedan. Det är lite förbryllande att vi som är i offentlig tjänst ska behöva hantera så mycket hot, våld och trakasserier som förekommer i dag. Det bekymrar mig, sa Nils Öberg under pressträffen.

Han tog också upp sina erfarenheter från Kriminalvården.

– Mina medarbetare i Kriminalvården är mer utsatta än många andra statliga tjänstemän på grund av de uppgifter som de har i sin vardag. Jag vet att det här också drabbar medarbetare på Försäkringskassan. Jag kommer att jobba så hårt jag kan för att se till att Försäkringskassan och dess medarbetare förtjänar det förtroende som ministern (Annika Strandhäll (S), reds anm.) efterfrågar, sa han och fortsatte:

– Men jag tror också att vi behöver bli bättre på att kräva respekt för den komplexitet som Försäkringskassans medarbetare står inför.

Så mycket har sjukfrånvaron ökat under Nils Öberg

Kriminalvården är samtidigt en av de myndigheter som har högst sjukfrånvaro i Sverige. I genomsnitt utgjorde sjukfrånvaron i de statliga myndigheterna 4,0 procent av den ordinarie arbetstiden 2017, enligt Statskontorets senaste rapport. Samma år hade Kriminalvården en sjukfrånvaro på 6,2 procent. När Nils Öberg tog över 2012 var siffran 5,2 procent.

Av de 198 myndigheter som ingår i Statskontorets rapport är de enda myndigheterna som hade en högre procentuell sjukfrånvaro än Kriminalvården år 2017 följande:

• Överklagandenämnden för studiestöd (9,1 procent)
• Arbetsdomstolen (7,3 procent)
• Statens institutionsstyrelse (7,0 procent)
• Arbetsförmedlingen (6,7 procent)
• Barnombudsmannen (6,5 procent)
• Bolagsverket (6,3 procent).

SVT Nyheter har begärt ut statistik från Kriminalvården som visar antalet timmar sjukfrånvaro från 2006 till 2018. Den visar att sjukfrånvaron har ökat varje år sedan Nils Öberg tog över som generaldirektör undantaget 2018, då den minskade något (till 5,91 procent). Toppnoteringen är från 2016, då siffran låg på 6,3 procent.

Redan innan Nils Öberg tillträdde som generaldirektör var dock sjukfrånvaron hög. 2006 och 2007 uppmättes toppnoteringarna 6,4 respektive 6,3 procent. Lägst sjukfrånvaro noterades 2010, då siffran låg på 4,6 procent.

Samtidigt är många av Kriminalvårdens häkten och anstalter fullbelagda, och i vissa fall överbelagda. Ett väldokumenterat problem som Kriminalvården har tampats med i många år. Så sent som i mars hölls ett krismöte där det framkom att 23 av 32 häkten i landet har mer än 100 procents beläggning.

Ska prioritera lägre sjukfrånvaro

I Kriminalvårdens budgetunderlag för 2020 nämns sjukfrånvaron:

”Kriminalvården har en hög sjukfrånvaro jämfört med andra statliga myndigheter, främst när det gäller långtidssjuka”.

 Där framgår att den främsta anledningen till sjukfrånvaron bedöms vara ”en ökad psykisk ohälsa på grund av ökad stress på jobbet och i privatlivet”.

”Många av Kriminalvårdens medarbetare arbetar i miljöer där hot och våld förekommer, vilket kan förstärka stressen. Därför arbetar myndigheten ständigt med att förbättra säkerheten och tryggheten på arbetsplatserna. Sjukfrånvaron innebär inte bara sjuklönekostnader utan även stora kostnader för vikarier och administration av frånvaron. Varje procentuell minskning av sjukfrånvaron innebär att Kriminalvården minskar kostnaderna betydligt. En procentenhets förändring motsvarar cirka 100 årsarbetskrafter”, står det bland annat i budgetunderlaget.

Sjukfrånvaron uppges vara en prioriterad fråga:

”Under de närmaste åren kommer Kriminalvården prioritera arbetet med att minska sjukfrånvaron och att öka hälsa och trivsel på arbetsplatsen. Arbetet är inte minst viktig mot bakgrund av sämre ekonomi och nedskärningar i verksamheten. Situationen ökar pressen på medarbetarna och innebär sämre förutsättningar för att skapa en hållbar arbetsmiljö och att vara en attraktiv arbetsgivare. Ju besvärligare arbetssituationen är, desto fler väljer att byta jobb eller blir sjukskrivna.”

Facket: Ett misslyckande

Björn Andersson är vice avdelningsordförande på fackförbundet ST, som samordnar anställda inom Kriminalvården:

– Det har varit en väldigt hög personalomsättning inom myndigheten. Många har försvunnit, och i och med det har yrkeskunskaperna och hantverksskickligheten också försvunnit. Samtidigt har det blivit ett hårdare samhällsklimat och det påverkar givetvis även innanför murarna. Sedan har man även lagt på en enorm administrativ börda på personalen, säger han.

Enligt honom har Kriminalvården haft stora problem med den psykosociala arbetsmiljön som bland annat beror på trakasserier och mobbning.

– Vi hade ett antal fall under metoo-upproret. Den senaste medarbetarundersökningen gjordes 2016 och då var det förvånansvärt många medarbetare som hade varit utsatta för trakasserier och kränkningar.

I en intervju med ST:s facktidning Publikt välkomnar ST:s avdelningsordförande Per Sunnerborn ett ledningsbyte inom Kriminalvården. Han tycker också att en haverikommission ska tillsättas. På frågan om hur Nils Öberg har hanterat arbetsmiljöfrågan under sina år på myndigheten svarar han:

– Ska jag tala klarspråk så byter man inte ut en förbundskapten som vinner matchen.

Ni tycker att han har misslyckats med att ta tag i den här frågan?

– Om siffrorna ökar för varje år kan man inte dra någon annan slutsats än att han har misslyckats med sitt uppdrag, säger Björn Andersson.

Kriminalvården: Inget unikt för oss

I torsdagens 18-sändning av Rapport kommenterade Nils Öberg den interna kritiken, som alltså lett till bland annat hög sjukfrånvaro och svårigheter att behålla personal.

– Man måste vara beredd på att få väldigt skarp kritik och gör stora förändringar i en organisation som har jobbat på ett sätt i väldigt lång tid, och som inte alltid vill göra på något annat sätt.

På frågan om vilken hans viktigaste lärdom från Kriminalvården är svarar Nils Öberg:

– Att hålla i och göra det man tror på.

SVT Nyheter har sökt Nils Öberg via Kriminalvårdens pressavdelning.

Martin Klaar, ställföreträdande HR-direktör på Kriminalvården, anser att varken den höga sjukfrånvaron eller de senaste årens ökning av densamma är unikt för Kriminalvården, utan ett påtagligt fenomen i hela samhället.

– Tittar man på statistiken så är vi många myndigheter som ligger högt när det gäller sjuktalen, säger han till SVT Nyheter.