Enligt Statskontorets statistik för 2017 låg sjukfrånvaron hos de statliga myndigheterna i snitt på 4 procent av den ordinarie arbetstiden. På Kriminalvården var sjukfrånvaron 6,2 procent samma år.
De enda myndigheterna som hade högre procentuell sjukfrånvaro än Kriminalvården år 2017 var Överklagandenämnden för studiestöd (9,1 procent), Arbetsdomstolen (7,3 procent), Statens institutionsstyrelse (7,0 procent), Arbetsförmedlingen (6,7 procent), Barnombudsmannen (6,5 procent) och Bolagsverket (6,3 procent).
Sjukfrånvaron har dessutom ökat under Nils Öbergs tid som generaldirektör – ett jobb han nu lämnar för att bli generaldirektör på Försäkringskassan.
”Inte unikt”
I Kriminalvårdens budgetunderlag för 2020 nämns den höga sjukfrånvaron, där den också jämförs med andra myndigheters.
”Kriminalvården har en hög sjukfrånvaro jämfört med andra statliga myndigheter, främst när det gäller långtidssjuka.”
Trots det anser Martin Klaar, ställföreträdande HR-direktör, att myndigheten inte sticker ut när det gäller sjukfrånvaro. I stället påpekar han att flera myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, också ligger högt enligt statistik från Arbetsgivarverket. Att sjukfrånvaron har ökat under de senaste sex åren menar han också är ett generellt problem i samhället.
– Att det har ökat är inget unikt för Kriminalvården. Sjuktalen har ökat i hela samhället, särskilt hos vissa grupper som exempelvis kvinnor över 35 år. Vi speglar samhället i stort, säger han.
Svårt jämföra verksamheter
Han anser också att det ger en felaktig bild i det här fallet om man utgår från statistik som jämför alla statliga myndigheter med varandra.
– Inom Kriminalvården jobbar personalen i skift och har ständig kontakt med klienterna, vilket innebär en annan sorts risk än för folk som jobbar på ett kontor, eller på en högskola exempelvis. Om kriminalvårdare blir sjuka kan de inte jobba hemifrån och så vidare – det är saker man måste ta hänsyn till i en jämförelse, säger han.
Vilka åtgärder har ni vidtagit för att få ner sjukfrånvaron och tycker ni att det har varit tillräckligt?
– Vi har jobbat mycket med tidiga insatser för att få ner sjukfrånvaron, och vi kan se att långtidssjukskrivningarna har minskat. För två år sedan gjorde vi en omorganisation av HR-avdelningen och skapade en egen sektion som jobbar med just dessa frågor. Den gruppen förstärktes nyligen med ytterligare en expert inom arbetsmiljöfrågor, säger Martin Klaar och tillägger:
– Men vi som myndighet kan aldrig luta oss tillbaka och anse att vi har gjort tillräckligt, utan det är ett ständigt pågående arbete med frågorna kring sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaro i Kriminalvården 2006 – 2018
2006: 6,41 procent
2007: 6,35 procent
2008: 5,79 procent
2009: 4,97 procent
2010: 4,59 procent
2011: 4,78 procent
2012: 5,18 procent
2013: 5,30 procent
2014: 5,55 procent
2015: 6,09 procent
2016: 6,32 procent
2017: 6,23 procent
2018: 5,91 procent
Sjukfrånvaron mäts genom förhållandet mellan antal sjukfrånvarotimmar och ordinarie arbetstid.
Källa: Kriminalvården