Kommunerna beskriver i brevet en situation som de inte längre kan hantera. Det handlar om Hultsfred, Uppvidinge, Filipstad, Ljusnarsberg, Laxå och Lessebo – samtliga från början små kommuner som tagit emot många asylsökande på kort tid. Det har lett till ett mycket ansträngt läge, enligt undertecknarna. De skriver om svårigheter med att rekrytera personal till skola och socialtjänst och att den personal som redan arbetar gör det under hård press.
”Vi subventionerar staten”
Det handlar framför allt om asylsökande på så kallade anläggningsboenden som kommunerna inte har något inflytande över. Migrationsverket placerar de asylsökande där det finns plats, eller också tar sig flyktingarna själva till vänner eller släktingar.
Kommunerna kan inte styra eller i förväg planera mottagandet men det är kommunerna som måste stå för skola och socialtjänst för de asylsökande.
– Det här är en statlig verksamhet som vi subventionerar, säger Åke Carlsson (C), en av undertecknarna.
Han är kommunalråd i Uppvidinge i Småland. Han menar att inget av det som hittills gjorts av regeringen kommer att väsentligt ändra situationen för hans kommun.
Kravet: ”Måste fördelas bättre”
Det tror inte heller Ewa-Leena Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsberg och en annan av undertecknarna.
– Det måste fördelas bättre mellan kommunerna, säger hon. Den omfördelning som regeringen talat om handlar ju bara om nyanlända, inte om de asylsökande och det är det som är den stora frågan för oss.
Till Ljusnarsberg väntas inom kort omkring 200 fler asylsökande, ovanpå de omkring 500 som redan finns där.
Att fördela de asylsökande jämnare mellan olika kommuner är ett av huvudkraven i det öppna brevet, som samtidigt betonar viljan att ta emot flyktingar på ett bra och ordnat sätt. ”Rätt gjort kan detta till och med vara landsbygdens lösning på kompetensförsörjningen hos våra företag”, står det i brevet som kommer att överlämnas till regeringen och SKL i nästa vecka.
HELA SKRIVELSEN TILL REGERINGEN
Begäran om diskussion kring små kommuner och möjligheter med asyl
Vi som skriver detta företräder ett antal kommuner runt om i landet som idag tar ett mycket stort ansvar i det svenska flyktingmottagandet. Vi är stolta över det ansvar vi tar. Vi vill kunna fortsätta följa våra lagar. Vi vill ge ett värdigt mottagande till ensamkommande barn, asylsökande och kommunplacerade. Vi bryr oss om våra invånare. Vi bryr oss om våra egna anställda som dagligen kämpar under hård press med dessa frågor. Vi ser stora möjligheter till utveckling i framtiden – men inte om inte fler tar sitt ansvar.
Våra kommuners organisationer är anpassade efter våra förhållandevis små invånarantal och vi har idag mycket svårt att rekrytera kvalificerad personal till exempelvis skola och socialtjänst i den omfattning som skulle behövas. Även statlig service och kommunikationer är idag ofta bristfällig i våra kommuner. Med det stora antal nyanlända som nu kommer har situationen nått en ohållbar nivå som våra organisationer för närvarande inte klarar av att hantera.
Vi får nu bygga stora tillfälliga strukturer så som skolor, HVB-hem etc. Men ofta tvingas vi låsa oss i fasta kostnader. Om sekundäromflyttningen hos de nyanlända blir lika stor som i övrigt för landsbygden riskerar detta att skapa stora kostnader hos oss om vi inte klarar omställningarna neråt igen. Neddragningarna kan komma att bli lika dramatisk som vi nu ser att invandringen är för oss landsbygdskommuner. Men rätt gjort menar vi att detta till och med kan vara landsbygdens lösning på kompetensförsörjningen hos våra företag. Men då måste staten delta i ett långsiktigt ansvar i sin integrations- och landsbygdspolitik.
Vi skulle därför vilja träffa företrädare för regeringen för en diskussion kring våra kommuners särskilda problematik och de möjligheter som flyktingmottagningen kan ge. Dessutom begär vi att fler kommuner tar sitt ansvar i denna fråga samt att staten i högre grad på olika sätt stödjer våra kommuner i detta arbete.