Norge är på väg att bli först i världen med en helhetslösning för att ta om hand koldioxid och lagra den i berggrunden. Tre pilotprojekt visade förra året att tekniken fungerar och att det går att avskilja koldioxid från avgaserna. Nu finns planer på att bygga fullskaleanläggningar på en cementfabrik och på värmeverket i Oslo.
Norge ska senast 2021 besluta om att bygga en sammanhängande kedja av infrastruktur som tre- fyra år senare ska vara klar att ta emot och lagra utsläpp från hela Europa.
– Vi siktar på utsläpp från industrin och kraftverk som inte går att få bort på annat sätt. Det finns stora lagringsmöjligheter i Nordsjön med kapacitet för många år för hela Europa, säger Jannike Bjerkås, chef för koldioxidlagring på Fortum Värme Oslo, som är en av anläggningarna som ska börja rena bort koldioxid.
Känd teknik
En anläggning nära Bergen ska fungera som mellanlager för flytande koldioxid som ska ledas i en pipeline till Trollfältet i Nordsjön där den pumpas ner i berggrunden. Tekniken är gammal och det finns redan fungerande koldioxidavskiljning på ett tjugotal anläggningar i världen.
Oftast handlar det om att pumpa ner gas för att kunna få upp mer olja. I Norge har Equinor (fd Statoil) i tjugo års tid samlat in och återfört koldioxid vid gasutvinning.
– Erfarenheten i Norge är att det är helt säkert och stabilt, säger Jannike Bjerkås.
Bygger på koldioxidsopor från hela Europa
Men projektet är dyrt. All infrastruktur och att ansluta bara de två första norska anläggningarna skulle kosta 15 miljarder svenska kronor. Så för klartecken krävs att fler anläggningar från till exempel Sverige vill betala för att använda lagret.
– En förutsättning som den norska staten varit klar med för att ta ett investeringsbeslut är att det står andra utsläppskällor klara att kopplas på. Våra anläggningar måste vara bara de första av en rad anläggningar som lagrar CO2 i Nordsjön, säger Jannike Bjerkås.
Ska fraktas med båt från hela Europa
Några svenska anläggningar med höga koldioxidutsläpp har sagt att de ser fartyg till Nordsjön som en lösning, förutsatt att export av avfall mellan länderna tillåts. För Cementa på Gotland är norsk lagring ett förstahandsalternativ.
– Lagring i Nordsjön av avskiljd koldioxid från exempelvis Cementas fabrik i Slite ser vi idag som det mest realistiska sätt att omhänderta koldioxid inom det närmsta decenniet för att vi på så sätt skall kunna nå ett klimatneutralt samhällsbyggande, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Heidelberg Cement Sverige.
Även Preemraff i Stenungssund undersöker om de ska bygga en fullskalig anläggning som kan rena bort en tredjedel av koldioxiden, eller 400 000 ton om året.
– Norge satsar pengar på CCS och har föregått med gott exempel. Vi vill ta dem i hand och utnyttja infrastrukturen de planerar att skapa, säger Mattias Backmark, chef för affärsutveckling på Preem.
Ny sedelpress för Norge?
Norge kan ta betalt för att lagra koldioxiden, så när oljan sinar kan koldioxodlagring ge nya intäkter.
– Man ser på det som en möjlig bra affär i framtiden, och en viktig klimatåtgärd för hela Europa för att det har ju slagits fast att vi måste lagra koldioxid i stor skala om vi ska ha möjlighet att nå tvågradersmålet, säger Jannike Bjerkås.