Varje månad anställer bemannings- och rekryteringsföretaget Manpower Group 600 personer i Sverige som sedan får jobb hos företag och organisationer runt om i landet.
Och ledningen för företaget menar nu att den allt större bristen på arbetskraft gjort att det skett en drastisk omsvängning av maktbalansen i arbetslivet.
– Det som har hänt de senaste två åren är att arbetsmarknaden har förändrats radikalt från att det är arbetsgivarens marknad till att det i dag är arbetstagarnas marknad, säger Lars Forseth som är vd för Manpower Group. Det måste man vara helt på det klara med och företagen måste bygga in det i sin verksamhet annars kommer de inte att överleva i ett långsiktigt perspektiv.
”Företagen måste anpassa sig”
Jakten på den rätta kompetensen kommer därför att vara en av de viktigaste frågorna för alla företag och organisationer.
Och många sitter fortfarande kvar i ett gammalt synsätt där de letar efter den perfekta drömkandidaten och där platsannonsen är en önskelista på alla tänkbara kvalifikationer som ska finnas med i meritförteckningen.
– De som har den inställningen kommer inte ha en väldigt stark framtid som organisation, säger Manpower Groups vd Lars Forseth.
Han menar att företagen och organisationer nu måste anpassa sig till den nya situationen på arbetsmarknaden och i vissa fall lära upp den personal de anställer.
När det blivit allt större brist på arbetskraft påverkar det bemanningsföretagen. Det har Alexandra Nordeborg märkt av som är konsultchef på Manpower och som ska anställa personer som sedan ska jobba hos företagets kunder.
Krav på högre löner
– De har många jobb att välja på och många som drar i dem , säger Alexandra Nordeborg. I vår verksamhet går det väldigt snabbt så det gäller att fånga upp dem väldigt fort. Så de som söker jobb har blivit väldigt kräsna faktiskt, säger Alexandra Nordeborg och skrattar.
Nu måste arbetsgivarna konkurrera om att ha bra villkor.
Då har har lönen blivit en allt viktigare fråga. Det gäller speciellt i bemanningsbranschen där man hyr ut på tidsbegränsade kontrakt. Och därför har vissa av Manpowers anställda börjat ställa krav på att få mer i lönekuvertet.
– Ibland går det inte och då väljer många att gå vidare, säger Alexandra Nordeborg. För de tycker att får jag inte en lönehöjning går jag någon annan stans för det finns jobb att gå till.
Svårt att jämföra sysselsättningsgrad internationellt
Att jämföra arbetslöshet mellan länder är svårt eftersom begreppen har olika betydelse. Om man vill studera hur en arbetsmarknad ser ut så ska man jämföra hur stor del av befolkningen som är med i arbetskraften och hur många i befolkningen som jobbar, samt slutligen arbetslösheten. I Sverige räknas till exempel alla studenter som söker sommarjobb som arbetslösa medan systemet i Tyskland fungerar på ett annat sätt. I Tyskland så väljer också många kvinnor att överhuvudtaget inte söka jobb och då är de inte med i statistiken.
Arbetsmarknad = Den abstrakta marknad där arbetsgivare (köpare av arbetskraft) och arbetstagare (säljare av arbetskraft) möts, och erbjuder anställning eller arbetskraft.
Sysselsättningsgrad = Andel människor i arbete.
Arbetskraft = Den del av befolkningen som står till arbetsmarknadens förfogande.
Arbetslöshet = Andel arbetsföra människor utan jobb.