Fredagsbön i moskén på Södermalm i Stockholm. Foto: TT

Nu inleds ramadan – den muslimska fastemånaden

Uppdaterad
Publicerad

I kväll inleds ramadan, den muslimska fastemånaden miljoner människor världen över går igenom. Fastan är en viktig period och är en tid för reflektion, familj och tro.

För praktiserande muslimer startar i dag en mycket viktig period. Fastan är en av islams fem pelare, tillsammans med trosbekännelsen, bönen, allmosan, och vallfärden.

Den inträffar den nionde månaden i islams kalender, vilket också innebär att den flyttar sig elva dagar bakåt varje år enligt den västerländska kalendern.

Fastan bryts när solen går ner

Fastan innebär i praktiken att man avstår från att, äta dricka och ha sex under 30 dagar från och med det att solen går upp, tills dess att solen går ner. Ganska många timmar för de som går igenom ramadan här i Sverige – mitt under den period på året när dagarna blir som längst.

För muslimer som lever där solen knappt eller inte alls går ner finns ett antal alternativ. Man kan dela in dygnet i tolv timmar gånger två, och fasta endast under de timmar som räknas som dag. Ett annat sätt är att räkna solens tider i Mecka eller Medina. Det tredje alternativet är att använda tiderna för den mest närliggande plats där solen faktiskt går ned på natten.

När solen gått ner dukar man upp

Under fastan ska man rikta uppmärksamhet extra mycket mot gud. Under fastan ska man enligt koranen lära sig tålamod och ödmjukhet, rena själen och begrunda religionens bud. Under ramadan ska man även ge tre gåvor till de fattiga.

Den 14 juni är fastan över. Då följer tre dagars fest, högtiden id al-fitr. ”id”, eller ”eid”, betyder ”återkommande fest” och ”fitr” betyder ”bryta fastan”. Under festen träffar man släkten, äter mycket och gott tillsammans och byter gåvor.

Bild från Eid-festivalen i Folkets park i Malmö 2015. Foto: TT

Alla bör inte fasta

Enligt koranen bör inte alla fasta. De som är sjuka eller riskerar att bli sjuka av att fasta ska undvika det. Även äldre, barn, gravida och kvinnor med mens bör vara försiktiga med att fasta och den som börjar må dåligt under fastan och inte klarar av den får avbryta. Den som inte fastar kan också kompensera genom att skänka pengar till välgörenhet eller till fattiga.

Som frisk, vuxen person finns det inga fysiska risker med att fasta. Men som vanligt när man inte får i sig vatten bör man tänka på att inte anstränga sig allt för mycket fysiskt, och vara snäll mot kroppen. Detta är också en del av ramadan, att varva ner och fokusera på familj, vänner och tron snarare än hårt arbete och stress.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.