De övre våningarna i ett lite äldre punkthus på Gärdet i Stockholm representerar något helt nytt för Sverige. Här invigs på fredagen Regnbågen, landets första äldreboende för hbt-personer, alltså personer som tillhör gruppen homo-, trans- eller bisexuella.
Torgny Engström håller som bäst på att flytta in i den ljusa tvårummaren på sjunde våningen. Han visar runt och demonstrerar det rymliga badrummet som har plats också för en rullstol om sådan skulle behövas. Här kan han bo även när han blir gammal och skröplig.
– Bara jag trivs här, men det tror jag att jag kommer att göra, säger Torgny. Jag har redan träffat några av mina grannar och alla verkar så trevliga.
Boende för 55+
Regnbågen är ett seniorboende öppet för personer som fyllt 55 år och som tillhör gruppen hbt-personer. Det kommunala fastighetsbolaget Micasa hyr ut de tre övre våningsplanen med totalt 27 lägenheter till föreningen som de boende startat.
Något eget
I den stora gemensamma samlingslokalen håller föreningens ordförande Christer Fällman och tre medlemmar på att hänga konst på väggarna. Christer berättar att från början var tanken att Regnbågen skulle vara öppet för alla.
– Men det finns så mycket för de heterosexuella, så varför skulle inte vi kunna ha något eget, säger Christer Fällman. Vi har ju varit exkluderade genom att vi har varit kriminella, det har varit klassat som en sjukdom. Det är det inte längre, och nu har vi kommit så här långt!
Exkluderar heterosexuella?
Frågan om äldreboende som är öppet bara för hbt-personer väcker många reaktioner. Varför ska homosexuella, som länge kämpat för att inkluderas i samhället, nu plötsligt exkludera de heterosexuella? Frågan går till forskaren Karin Johanson på Karolinska institutet. Hon har ingått i ett forskarlag som undersökt behovet av speciella äldreboenden för hbt-personer.
– Efter våra diskussioner i samtalsgrupper har vi kommit fram till att det behövs speciella boenden där hbt-personer kan bo och vila från att ständigt behöva motivera sin inställning till kön och sexualitet, säger Karin Johansson som till vardags arbetar på sektionen för arbetsterapi på Karolinska institutet. Hon betonar att identifikationen som hbt-person är något mycket mer genomgripande än att identifiera sig med andra grupper eller intressen.
”Mot ökad tolerans”
– Men om den i och för sig positiva utvecklingen i svenska samhället mot ökad tolerans och förståelse går längre och resulterar i en normalisering som inkluderar olika typer av sexuella preferenser, då försvinner behovet av speciella hbt-boenden, avslutar Karin Johansson.
