De senaste 20 åren har valdeltagandet legat omkring 12–15 procent, med undantag för kyrkovalet 2017 då deltagandet ökade till drygt 19 procent, enligt statistik från Svenska kyrkan.
”Inte ett val som andra”
Att valdeltagandet är lägre än vid valen till riksdag, regioner och kommuner, är inte så konstigt menar statsvetare Linn Mårdstam.
– Det är inte ett val som andra. Vi är vana vid ett väldigt högt valdeltagande i Sverige i de ordinarie valen. Men det här valet bekostas och organiseras av Svenska kyrkan och som rör helt andra frågor, säger Mårdstam och lägger till att Svenska kyrkan har tappat engagemang och medlemmar de senaste åren.
Knäckfrågorna i valet
Statsvetare Linn Mårdstam nämner tre frågor som blivit knäckfrågor i kyrkovalet.
Inkludering, där till exempel frågan om huruvida präster ska kunna säga nej till att viga samkönade par ingår. Modernisering, där det handlar om hur Svenska kyrkan ska kliva in i framtiden.
Dessutom har klimat och miljöfrågor hamnat högre upp på agendan.
– Man ser fler frågor som präglar den nationella debatten också få ett större genomslag, säger Linn Mårdstam och tillägger att detta också nuddar en diskussion om vilken roll politiken egentligen ska spela i kyrkan.
– Den splittrar kyrkan i sig. Även inom Svenska kyrkan så är det inte självklart att icke konfessionella krafter ska kunna föra en konfessionell talan eller ha en sådan påverkan, säger Linn Mårdstam.
Bra att veta om kyrkovalet
- Personer folkbokförda i Sverige, som fyllt 16 år och är medlemmar i Svenska kyrkan kan rösta om hur kyrkan ska styras. Som röstberättigad har du möjlighet att påverka verksamheten både lokalt och nationellt.
- Något som skiljer kyrkovalet från andra val är att man röstar på nomineringsgrupper. Dessa är mer eller mindre kopplade till traditionella partier men det finns också de som är politiskt obundna.