För att bli vald till statsminister skulle Moderatledaren behöva få färre än 175 röster emot sig. Hittills har Kristersson ett uttalat stöd från sitt eget parti, KD och SD. Övriga partier, med totalt 195 mandat tillsammans, har meddelat att man kommer att rösta emot honom.

L och C röstar emot

Allianskollegorna Liberalerna meddelade tidigt att man skulle rösta aktivt nej och inte bara lägga ner sina röster.

Men med sina 20 ledamöter är de inte tillräckligt många för att få vågskålen att tippa över. Dråpslaget kom när Centerpartiets partiledare Annie Lööf på tisdagen gav klart besked om att även C röstar nej till Kristersson.

Enskilda ledamöter kan rösta emot

Som läget ser ut i dag är Kristerssons enda möjligheter att bli vald att 21 ledamöter antingen missar omröstningen eller röstar emot partilinjen. Men det är osannolikt, tror SVT:s inrikespolitiska kommentator Mats Knutson.

– Under den här långa tiden är det få riksdagsledamöter som har gått ut med att de har en annan uppfattning än partiledningen. Att hälften från C och L skulle rösta emot sitt parti, det kommer inte att ske. Sen finns det alltid utrymme för att någon trycker fel, blir sjuk, fastnar i hissen eller råkar gå på toaletten. Men inte av den omfattningen av det påverkar utgången, säger Mats Knutson.

Fyra omröstningar före extra val

Om talmannens förslag till statsminister röstas ner fyra gånger kan ett extra val att hållas. Men frågan är vilka partiledare som är beredda att ställa upp med vetskapen att de kommer att bli nedröstade.

Stefan Löfven (S) har meddelat att han inte ställer upp om han inte är säker på utgången. Annie Lööf har sagt att hon inte vill bli statsminister.

Övergångsregeringen har inte mandat att utlysa extra val.

Om man inte lyckas enas kring ett regeringsunderlag, och inte lyckas genomföra fyra omröstningar, är den sista möjligheten till att bryta dödläget att riksdagen utser en tillfällig statsminister som får till uppgift att utlysa extra val.