Beslutet som börjar gälla på fredagen fattades av ministerrådet i EU redan i november 2018, men unionens länder fick tre år på sig att anpassa sig till de nya kraven.

Reglerna kommer i en EU-förordning, som innebär att alla EU-länder måste följa den, och slår bland annat fast att man inte längre får ge antibiotika rutinmässigt till djur.

Man få inte heller kompensera bristande djurhållning med antibiotika eller använda antibiotika i förebyggande syfte i djurfoder.

”33 000 dödsfall”

– Jag är mycket glad att reglerna nu skärps för antibiotikaanvändandet till djur i EU. Sverige var starkt pådrivande för dessa förändringar i lagstiftningen, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg till SVT Nyheter.

– Antibiotikaresistens står för cirka 33 000 dödsfall i Europa varje år. Med de skärpta reglerna bidrar vi nu till att försöka bryta denna utveckling.

Förutom att minska spridningen av antibiotikaresistens är de nya reglerna till för att öka djurvälfärden inom EU.

För svenska bönder kommer beslutet dock inte att innebära någon skillnad. Här används inte medicinen på det sätt som nu förbjuds. Däremot betyder det att man nu kommer att kunna konkurrera på samma villkor som andra.

– De nya reglerna är en milstolpe. Den innebär att alla EU:s medlemsländer nu måste göra liknande investeringar i god djurhälsa och förebyggande smittskyddsarbete som svenska bönder har gjort under mycket lång tid.

Ställa högre krav

Från och med 2022 måste också medlemsstaterna årligen redovisa siffror för försäljning och användning av antibiotika till djur.

De nya reglerna innebär också att man kan ställa högre krav på produkter som importeras till EU. Bland annat handlar det om att kunna stoppa kött där vissa typer av antibiotika använts.

– Antibiotikaresistens är en globalfråga och har en påverkan på både djur och människors hälsa. Hur antibiotika används i produktionen internationellt är av stor betydelse för utvecklingen, säger Anna-Caren Sätherberg.