I skuggan av terrordåden i Paris kom regeringen och de fyra allianspartierna i vintras överens om ett åtgärdsprogram mot terrorism. Där ingick bland annat utökade möjligheter för polisen att komma åt krypterad datatrafik – ”hemlig dataavläsning” som den juridiska termen lyder.
Statsminister Stefan Löfven (S) hade beskrivit hur Säkerhetspolisen tvingats avbryta sin telefonavlyssning när misstänkta gått över till kommunikation via Skype. Löfven också nämnt möjligheten för polisen att installera så kallade trojaner i misstänktas datorer.
I uppgörelsen stod det att en utredning skulle beslutas i mars 2016 efter samråd med allianspartierna.
Försenades
Men processen försenades, och flera veckor in i april hade allianspartierna inte ens fått se ett utkast från regeringen, vilket väckte irritation hos bland andra Moderaterna.
Enligt vad SVT erfar hade regeringspartierna MP och S haft svårt att enas, och processen hade komplicerats ytterligare av IT-minister Mehmet Kaplans (MP) avgång.
Inrikesminister Ygeman förnekade interna konflikter inom regeringen men medgav att förseningen var beklaglig. Han lovade att processen skulle skyndas på, och enligt vad SVT erfar har man nu relativt enkelt kunnat komma överens med allianspartierna om ramarna för utredningen.
Enskild utredare
Utredningen kommer enligt vad SVT erfar att göras av en enskild utredare som får ett och ett halvt år på sig att pröva om det är motiverat att införa tvångsmedlet ”hemlig dataavläsning” och hur det i så fall lämpligast ska göras.
Moderaternas rättspolitiska talesperson Beatrice Ask säger till TT att hon tror det blir en bra utredning.
– Det handlar om att ta reda på hur stora behoven är, hur effektivt det är för att bekämpa terrorismen och hur man tar hänsyn till den personliga integriteten.
Kritik redan 2005
Förslaget utgör samtidigt en av de mest kontroversiella delarna i överenskommelsen mellan regeringen och oppositionen om framtidens terrorbekämpning. Redan 2005 utreddes liknande förslag som aldrig blev verklighet, och kritiken var stark från bland annat advokathåll.
Danmark har haft en lagstiftning om hemlig dataavläsning sedan 2002 men hemlighetsmakeriet kring användningen gör att det enligt tidningen Ny Teknik är mycket svårt att bedöma resultatet.