Det var år 2004 som den första svenska stamcellstransplantationen mot den neurologiska sjukdomen MS (Multipel Scleros) gjordes i Sverige vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

En kvinna med en högaktiv variant av sjukdomen med många skov fick då sina egna stamceller och är sedan dess symptomfri. Sedan dess har ett 50-tal behandlingar gjorts både i Uppsala och vid Karolinska sjukhuset i Huddinge. Ännu har läkarna inte publicerat någon vetenskaplig studie över sina resultat, men de tycker nu att de vågar säga att de har en bot mot sjukdomen.

– För första gången kan vi nu säga att ja, den här patienten hade MS men har det inte mer, säger Jan Fagius överläkare och neurolog samt pionjär på området. MS har setts som en obotlig sjukdom, men för just den här patientgruppen har vi nu ett botemedel.

90 procent får inga fler skov

I en första preliminär sammanställning av resultaten från det femtiotal personer som transplanterats på de båda sjukhusen kan man se att 90 procent av patienterna inte haft några fler sjukdomsskov efter transplantationen.

När man tittar med magnetkameraundersökning syns det att 85 procent inte har någon pågående sjukdom i hjärnan och 70 procent av de drabbade har ingen sjukdomsaktivitet alls. Genomsnittsåldern hos patienterna är 31 år och de har hittills följts i genomsnitt fyra år efter ingreppet.

”Finns en risk att man avlider av infektioner”

Resultaten är lovande, men läkarna vill ändå reservera den här typen av behandlingar för de sjukaste.

– Tidigare brukade vi bedöma risken att patienten avled av själva behandlingen var ungefär en procent, nu är vi nere i ännu lägre siffror, säger Hans Hägglund, hematolog vid Karolinska sjukhuset i Huddinge

Han fortsätter:

– Men det finns en liten risk att patienten avlider av infektioner efter stamcellstransplantationen.

Vallfärdar till Sverige för transplantation

Metoden kallas autolog blodstamcellstransplantation och används vanligtvis vid en blodcancerbehandling -  först tar man stamceller ur den sjukas egna blod, sen slår man ut immunsystemet med hjälp av cellgifter och så för man tillbaka stamcellerna. Tanken är att det felprogrammerade egna immunsystemet då startar om och slutar att angripa den egna kroppen.

Hos en person med MS ger sig de egna vita blodkropparna på nervcellerna och förstör myelinet eller skalet runt nerverna. Efter den här typen av omstart verkar de bete sig som vanliga friska blodkroppar i stället. Men riktigt varför det fungerar vet man inte.

Bristen på vetenskapliga förklaringar samt det faktum att man ännu inte gjort någon kontrollerad vetenskaplig studie av resultaten, där stamcellstransplanterade jämförs med personer som fått vanlig MS-medicin gör att metoden inte är tillåten i alla länder. Därför kommer norska patienter till Sverige och betalar ur egen ficka för att få en transplantation till stånd.

Bäst för riktigt sjuka patienter

Men de svenska läkarna har nu en studie på gång tillsammans med MS-läkare i USA och Brasilien och har stora förhoppningar på den.

– När vi publicerat de resultaten hoppas vi kunna använda den här metoden även på andra grupper av MS-sjuka, säger Jan Fagius. Nu är det bara de med mest högaktiv sjukdom som kommer i fråga – i framtiden skulle jag vilja kunna erbjuda den till personer med andra typer av MS också.

Det verkar som att behandlingen ger bäst resultat för patienter som har en tidig högaktiv variant av sjukdomen med många och täta skov. Det fungerar alltså inte på den sekundära progressiva fasen och de skador som redan uppkommit av tidigare skov lagas inte med hjälp av den här transplantationen.