Rapporten är skriven av Joakim Ruist vid ESO, en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut.

Enligt Ruist har flyktingar i studien identifierats med precision från år 1990 – för åren dessförinnan utgår studien från att samtliga invandrare från ett antal länder, bland andra Irak, Ungern, Chile och Afghanistan, var flyktingar.

Gradvis försämring

ESO:s studie visar att flyktingars sysselsättningsutveckling gradvis försämrats under den undersökta tidsperioden. På 1980-talet uppges integrationen ha varit betydligt snabbare än under 1990-talet och framåt. Sedan 1990-talskrisen har integrationstakten varit något jämnare, men likväl kan en gradvis försämring ses.

Integrationen av flyktingar i Sverige kommer sannolikt aldrig att gå så snabbt som på 1980-talet, men att som många politiker beskriva den som misslyckad i dag är överdrivet, hävdar Joakim Ruist.

– Det finns inte någon måttstock enligt vilken man kan vara säker på att man riktigt vet vad man talar om när man säger lyckad eller misslyckad, men vi kan konstatera att det alltid varit svårt att sätta flyktingar i sysselsättning, säger Ruist i SVT:s Morgonstudion.

Könsglapp jämnar ut sig

Rapporten påvisar också stora skillnader mellan flyktinggrupper från olika ursprungsländer – under vissa perioder har sysselsättningen bland de mest framgångsrika grupperna varit mer än 40 procentenheter högre än i de minst framgångsrika.

Det påvisas även att kvinnliga flyktingar under de första 10 åren i Sverige i allmänhet har mycket lägre sysselsättningsgrad än männen – ett glapp som efter 20 år så gott som jämnar ut sig.

Offentlig kostnad

Studien gör också en prognos av flyktinginvandringens, och flyktinganhöriginvandringens, långsiktiga påverkan på de offentliga finanserna. Detta genom en beräkning av flyktingars och flyktinganhörigas bidrag till den offentliga sektorns finanser under sin livstid i Sverige.

Prognosen visar att flyktinginvandringen både på lång och kort sikt är en kostnad för Sveriges offentliga finanser. Kostnaderna uppges vara högst de första åren efter invandring, varpå genomsnittsflyktingen sedan ger ett positivt bidrag till statskassan, som dock inte täcker underskottet från de första åren och det som sedan uppkommer vid pensionen.

74 000 kronor per år

”Osäkerheten i beräkningarna är stor, men indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74 000 kronor per år. Som jämförelse var omfördelningen till en genomsnittlig flykting i Sveriges befolkning 2015 cirka 60 000 kronor”, står det i rapporten.