Samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom de nya skrivningarna.
Detta historiska beslut bygger på en bred politisk kompromiss mellan de övriga sju riksdagspartierna, som under flera år har förhandlat sig fram till den uppgörelse som alltså nu fått definitivt klartecken av riksdagen.
SD går emot
Sverigedemokraternas motstånd beror framför allt på två saker.
Partiet är emot det svenska EU-medlemskapet och vill därför inte att detta förs in i grundlagen. Man tror att det skulle försvåra ett svenskt utträde ur EU.
Sverigedemokraterna motsätter sig också den nya forumleringen i grundlagen att Sverige är ett mångkulturellt samhälle.
Samerna ett folk
Författningen förändras också på en rad andra punkter. Samerna får stärkt ställning som ”folk”, domstolarna får ett eget kapitel och lagrådets ställning stärks.
Det så kallade uppenbarhetsrekvisitet tas bort. Det innebär att en lag inte ska tillämpas om den strider mot grundlagen.
För en regeringsbildare betyder grundlagsändringen också en del nyheter. Det blir till exempel obligatoriskt i riksdagen med en omröstning om statsministerposten efter varje val.
Det innebär att det kan bli svårare för en minoritetsregering att få stöd i Riksdagen. Hade reglerna gällt efter årets val hade det kunnat ställa till problem för Fredrik Reinfeldt. Nu kommer den nya bestämmelsen att tillämpas först efter nästa val.
Mera personval
För att öka möjligheten för enskilda politiker som bedriver personvalskampanjer att komma in i Riksdagen sänks den så kallade personvalsspärren från 8 procent till 5 procent.
Det innebär att det kommer att bli något enklare för en politiker att bli inkryssad i Riksdagen. Hittills är det ju inte särskilt många riksdagsledamöter som lyckats med den bedriften.
Kommunala extraval
På det kommunala planet införs också flera förändringar. Det ska t ex bli möjligt att hålla extraval i kommuner och landsting. Också reglerna för lokala folkomröstningar ändras.
Det kan leda till att fler folkomröstningar hålls runt om i landet, men flera kritiker menar att det inte alls är säkert att det blir så.
Valet kommer tidigare
Dagens beslut innebär också att svenskarna får gå och rösta en vecka tidigare nästa gång. Valdagen flyttas från den tredje söndagen i september till den andra söndagen. Syftet är att en nytillträdd regering ska få mer tid på sig för att sätta ihop en egen budget.
Det är alltså stora förändringar i den svenska grundlagen som idag har beslutats.
Omröstningen bjöd dock inte på någon dramatik – 308 ja-röster mot Sverigedemokraternas 20 nej-röster. Det faktum att sju av Riksdagens partier har varit överens om lagändringen har sannolikt bidragit till att den offentliga politiska debatten i allt väsentligt uteblivit inför beslutet.
”All makt utgår från folket”
En annan förklaring är att grundlagen i Sverige har en relativt svag ställning i folkdjupet. Få svenskar kan ens portalparagrafen i Regeringsformen att ”All offentlig makt i Sverige utgår från folket”.
Ännu färre vet att Sverige under Regeringsformen har ytterligare tre grundlagar: Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen samt Riksdagsordningen.
I flera andra länder är grundlagen en självklar del av det kollektiva medvetandet, medan grundlagsdiskussioner i Sverige oftast har varit något för intresserade politiker och statsvetare.
Mats Knutson
inrikespolitisk kommentator