I en ny kartläggning kan SVT visa att endast 14 procent av alla skjutningar som polisanmäldes under 2020 har klarats upp. Av exempelvis 47 dödsskjutningar har endast 10 av fallen lett till fällande domar som vunnit laga kraft.

Christer Axling är utredningsledare på Grova brott i region Stockholm och har lång erfarenhet av både skjutvapenvåld- och mordutredningar i den kriminella miljön. Han är allt annat än nöjd med den låga uppklarningsgraden, men menar att det pågår en metodutveckling inom polisen.  

– Det är väldigt stort fokus på det i dag, säger han.

”Hinner inte med”

Christer Axling säger att en viktig framgångsfaktor i att klara upp denna typ av brott är bland annat snabbhet i utredningsarbetet där flera professioner inom polisen, som exempelvis kriminaltekniker, IT-forensiker och erfarna grova brottsutredare, kopplas in så snart som möjligt efter en skjutning. 

– När det har skjutits så har vi kanske noll till sex eller åtta timmar på oss. Efter det är det en stafettpinne som lämnas över till en mottagande utredningsorganisation som tar jobbet vidare. 

Den mer offensiva utredningsmetoden kallas PUG, Polisens metodstöd för utredning av grova brott. Axling beskriver det som en välbeprövad och framgångsrik metod som har befäst sig väl inom polisen i region Stockholm.  

Men PUG blir svår att efterfölja när det sker fler skjutningar än vad det finns resurser för. Av de 385 skjutningarna förra året har 222 utredningar lagts ned.

– Vi hinner inte med. De lavinartade skjutningarna gör att det finns ingen mottagare när stafettpinnen väl kommer. Med den farten som vi har på mordförsök och skjutningar så skulle vår organisation behöva vara betydligt större för att kunna arbeta i den här modellen, säger han. 

”Risk att våldet eskalerar” 

När få skjutningar klaras upp riskerar det att driva på våldsspiralen.  

- Vid varje skjutning där vi inte hittar en gärningsman ökar risken för att det kommer att ske fler skjutningar, säger Axling.