Alla ämnen i grundskolan får nya kursplaner och eleverna får rätt till strukturerad, lärarledd undervisning.

I årskurs nio kommer det att finnas kunskapskrav enligt den nya betygsskalan A-E och F för underkänt. Om riksdagen fattar beslut om betyg från årskurs sex kommer kunskapskrav att gälla även där.

”För luddig”

Den gamla läroplanen från 1994, som också var en produkt av en borgerlig regering, gick för långt i valfrihet och decentralisering, enligt Björklund. Den var också för luddig och hade alldeles för många mål.

Resultatet blev stora variationer i betygssättningen mellan olika skolor och olika delar av landet.

Nu stärks den nationella styrningen.

-Det blir mer nationellt likvärdigt, säger Björklund.

Kan bli svårt att få godkänt

I debatten har det varnats för att det blir svårare för elever att få godkänt eller betyget E med den nya läroplanen. Men det är inte avsikten, säger Björklund.

På vissa skolor kan det ändå bli så, tror han.

-Det är möjligt att det finns skolor som har haft för lågt satta gränser för betyget godkänd, att de utnyttjat det otydligheter som funnits i läroplanen, säger han.

Förslaget till den nya läroplanen har tagits fram av Skolverket. Arbetet inleddes redan 2008, 350 personer har deltagit i arbetet och förslagen testats på 1 000 utvalda skolor.

Kristendeom behåller särställning

I regeringens beslut finns bara en viktig förändring jämfört med Skolverkets förslag – att kristendomen får behålla sin särställning.

Enligt Skolverkets förslag skulle de fem världsreligionerna behandlas lika.

-Vi behåller den ordning som finns i dag. Kristendomen är en del av vårt kulturarv, som påverkat vårt land så otroligt mycket mer än andra religioner, säger Björklund.

Björklund drar paralleller till att eleverna läser mer om Sveriges historia än andra länders, mer om svenska landskap än andra länders geografi.

-Det är inte möjligt att göra samma djupgående studier av alla religioner, säger han.

Rapport/TT