Alla klagomål rör fall där kunden först försökt lösa tvisten med företaget men inte lyckats och därför vänt sig till Konsumenternas energimarknadsbyrå. Klagomålen handlar bland annat om avtal som ingåtts trots att en person tackat nej till ett erbjudande eller aldrig haft kontakt med företaget. Det finns också anklagelser om att namnteckningar förfalskats efter att personer tackat nej till att skriva avtal med ett företag.  

– Jag antar att det lönar sig att teckna avtal och fakturera kunder trots att det finns tvister om avtal och fakturor, säger Anna Carlén, vd för Konsumenternas energimarknadsbyrå.

Det är medvetna fel alltså, inte missförstånd?

– Det kan handla både om missförstånd och medvetna val som företagen gör.  

Komplicerad marknad

En av förklaringarna till problemen är elmarknadens komplexitet, menar Anna Carlén. Det är svårt för kunder att navigera bland avtal, priser och information.

– Det ligger ett stort ansvar på kunden att bestrida fakturor som blivit felaktiga och det finns ganska dåligt skydd för kunderna på elmarknaden, säger hon.

Under 2019 rör det sig om totalt ungefär 1400 klagomål. Konsumenternas energimarknadsbyrå offentliggör inte hur många klagomål vart och ett av företagen fått. Men majoriteten riktas mot de sex företagen på listan. Byrån har analyserat inkomna klagomål över tid och lyft fram företagen som fått så pass många klagomål att de avviker från normalnivån, satt i relation till hur många kunder de har.  

Varför offentliggör ni namn på företag?

– Det är efterfrågat av konsumenter. De som ringer till oss och ska teckna elavtal vill veta om vi får många klagomål på något specifikt företag, säger Anna Carlén.