I en enkätundersökning till lärare svarar nära hälften av de tillfrågade lärarna att betygen gjort det lättare att identifiera elever som behöver extra stöd. Betyg till eleverna i årskurs 6 infördes 2012 och nu har Skolverket utvärderat betygen  

– Ett av de viktigaste syftena med att införa betyg från årskurs 6 var att upptäcka elever med stödbehov. Vi ser nu att det sker men det får inte stanna där. Om skolan upptäcker stödbehov så måste också stöd sättas in. Det är en lagstadgad rättighet för elever säger Cecilia Sandberg, enhetschef på Skolverket.

Elever mer stressade

Det är främst lärare som inte tidigare satt betyg som anser att det blivit lättare att upptäcka svaga elever. Samtidigt svarar nio av tio lärare att de hade kompetens att upptäcka elever med stödbehov redan innan betygen i årskurs sex infördes.  

– Det är allvarligt när elever som behöver stöd inte får det. Efter att betygen från årskurs 6 införts ser vi fortfarande att fyra av tio lärare upplever att elevers möjligheter att få stöd är dåliga, säger Cecilia Sandberg.

Åtta av tio elever uppger att de arbetar hårdare efter det att betygen i sjätte klass infördes. Å andra sidan skapar betygen också stress. Närmare åtta av tio lärare uppger att eleverna är mer stressade efter betygens införande. Och de är inte mindre stressade på högstadiet, jämfört med elever som fått betyg från och med årskurs 8.

”Ingen mirakelmedicin”

Merparten av lärarna svarar att de har svårigheter att få elever att förstå hur de presterar kunskapsmässigt. Hälften upplever att betygen gjort eleverna mer motiverade. Bland annat uppger 80 procent av lärarna att eleverna arbetar hårdare när de vet att de kommer att få betyg. Efter att betygen infördes vittnar också lärarna att eleverna blir stressade av betygen. 

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger till SVT Nyheter att Skolverkets utvärdering bevisar att betygsreformen var fel. 

– Det bevisar tyvärr att tidiga betyg inte är den mirakelmedicin som förra regeringen tror.  

Men varför river ni inte upp förra regeringens betygsreform?

– Man måste ha respekt för att inte hela tiden rycka och riva i skolans förutsättningar, säger Fridolin.  

Regeringen tillförde i höstas ytterligare 65 miljoner kronor till speciallärarutbildningen. I somras infördes också ett nytt statsbidrag för att kommunerna ska kunna anställa fler speciallärare. 

Fridolin menar att regeringens läsa-skriva-räkna-garanti liksom satsningen på speciallärare kommer att ge stöd till svaga elever. En undersökning som SVT Nyheter gjorde i höstas visade dock på en stor brist på speciallärare.

Enligt Skolverkets rapport upplever många lärare att det brister i stödresurserna, vad är din kommentar till det?

– Den rapport som presenteras idag handlar om en utvärdering av de betyg som den förra regeringen införde. En utvärdering av våra satsningar kan göras först om några år, säger Fridolin.

Efterlyser tidiga insatser

Lärarnas Riksförbund är positiva till att betyg har införts för sjätteklassarna.  

– Det är positivt att ungefär hälften av lärarna kan identifiera eleverna och att det är lättare att prata med eleverna om hur de ligger till. Det har ökad tydligheten, säger ordföranden Åsa Fahlén.  

Fackförbundet efterlyser dock tidigare insatser för elever som riskerar att falla efter kunskapsmässigt och vill att regeringens läsa-skriva-räkna garanti träder in redan i årskurs 3. De är också kritiska till att många lärare vittnar om att det saknas stöd till eleverna.  

– Trots ökad tydlighet så har det inte lett till att fler fått stöd. Vi hoppas att nästa steg blir att man utverkar ett tydligare stöd. Varje misslyckande i skolan är en tragedi och så behöver det inte vara, säger Åsa Fahlén.

”Ute och cyklar”

Liberalernas partiledare och förre utbildningsministern Jan Björklund är nöjd med Skolverkets utvärdering. 

– 80 procent av eleverna uppger att de jobbar hårdare i skolan när de får betyg. Det är ett väldigt positivt resultat. Och med stor sannolikhet är betygen i sexan en av orsakerna till att Sverige nu går upp i Pisaresultat i årskurs 9, säger Björklund i en kommentar till SVT Nyheter.

Camilla Waltersson Grönwall, skolpolitisk talesperson för Moderaterna menar att utbildningsminister Gustav Fridolin inte ser allvaret i de brister som finns i svenska skolan och att han inte vill synliggöra elever med behov av stöd.  

– Vi har en regering som står för allt utom kunskapsfokus. Fridolin är ute och cyklar. Det är hans ansvar att se till att eleverna får stöd.