Migrationsverket vill med nya krav komma tillrätta med problemen i bärbranschen, som under många år präglats av konflikter mellan utländska bärplockare och deras arbetsgivare. Usla arbetsvillkor, obetalda löner, ogiltiga avtal och dåliga bostäder är några av de frågor som kommit upp till ytan.

Garantier

Verkets nya kravlista består bland annat av lönegarantier, dokumenterad information till bärplockarna om arbetsvillkor och krav på att arbetsgivaren har filial i Sverige för att arbetstillstånd ska bli aktuellt.

-Vi tror att det här kommer att leda till att de mer oseriösa avstår och att färre kommer att söka arbetstillstånd, säger Jonas Lindgren, verksamhetschef på Migrationsverket.

Krav på filialer

Han ser kravet på filial för utländska arbetsgivare som ett centralt inslag.

-Nu blir det tydligt vem som är arbetsgivare och att det företaget måste ha verksamhet i Sverige. Det gör att det kommer att finnas någon här att utkräva ansvar av.

Ersättningsnivån för bärplockarna ligger på 13 000-17 000 kronor per månad, enligt Lindgren, som tror att detta är en ”ansenlig summa pengar” för många av bärplockarna.

Han tillägger att ungefär hälften av dem som ansökte om tillstånd i fjol även hade varit här som bärplockare tidigare säsonger.

-Det är inte en genomrutten bransch. Om villkoren för alla vore förfärliga skulle ingen komma tillbaka. Det finns aktörer som sköter det här på ett acceptabelt sätt.

Befarar skattesmäll

Tommy Innala är vd för Polarica-koncernen, en av landets allra största köpare och säljare av bär. Han befarar att kravet på filial kan medföra en förödande skattesmäll för alla former av organiserad bärplockning.

-Etiskt och socialt är det kanske sunt. Däremot kan det få skattekonsekvenser som gör att vi tappar konkurrenskraften helt och hållet jämfört med andra bärproducerande länder, säger Innala.

Den svenska produktionen av vilda skogsbär omsätter omkring 1 miljard kronor per år och sysselsätter säsongsvis kanske 10 000 personer, enligt Innala.

TT