Polisens nationella bedrägericentrum har inlett en granskning av välfärdsbrottsligheten som totalt sett uppskattas omfatta flera miljarder, enligt polisen. I en första studie har man undersökt bedrägerier som riktar sig mot ersättningssystemet för personlig assistans.
Alla polisanmälningar mellan 2019 och 2021 har granskats. Totalt rör det som om 448 personer som misstänks för bidragsbrott. Assistenter som fuskar med arbetstider och personer som fejkar funktionsnedsättningar, med eller utan inblandning av familj eller företag, är ett par exempel på bedrägerierna.
”Brottspengar till Balkan och Mellanöstern”
– Vi uppskattar att brottsvinsterna uppgår till minst 300 miljoner kronor om året och att minst 10 procent av personerna i studien kan kopplas till olika former av organiserad brottslighet och terrorism, säger Hans Brun som är analytiker på polisens nationella bedrägericentrum.
– Det grundar vi på underrättelseinformation. Vi vet att pengar förts ut till bland annat Balkan och Mellanöstern men även återinvesterats i annan verksamhet i Sverige.
”Tjänar mer på välfärdsbrott än narkotika”
Men assistansbedrägerierna är bara en liten del av välfärdsbrottsligheten. 2021 uppgick de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen till 14,6 miljarder kronor enligt en beräkning från Ekonomistyrningsverket. Hälften av dem tros vara brottsrelaterade.
Brottsvinsterna från bedrägerier mot enskilda och företag uppskattas till 5,8 miljarder per år jämfört med narkotikan som genererar runt två miljarder i vinst, enligt polisen.
– Det går att använda vårt välfärdssystem i kriminella syften för att göra ganska stora vinster. De kriminella nätverken har insett att man kan tjäna mycket mer på bedrägerier och välfärdsbrott än på narkotikahandeln, säger Hans Brun.
