”Att anpassa sin ekonomi till de kraftigaste kostnadsökningarna sen 90-talet är som en ny folkrörelse”, säger Anders Stenkrona, sparekonom på Nordea. Arkivbild. Foto: Isabell Höjman/TT

Ny undersökning: Så tacklar svenska hushåll de skenande kostnaderna

Uppdaterad
Publicerad

Stigande matpriser, höjda räntor och skenande elkostnader. I takt med att det har blivit dyrare att leva tvingas de svenska hushållen prioritera allt hårdare bland utgifterna.

Här är sakerna det skärs ned på mest när inflationen stegrar, enligt en ny undersökning från Nordea.

Hushållens levnadskostnader i Sverige ökade med i snitt 30 procent under 2022, enligt SCB.

I en ny undersökning från Kantar Sifo, som storbanken Nordea har låtit göra i mitten av januari, uppger nu 85 procent av totalt 1 037 intervjuade personer att de har anpassat sin ekonomi efter det nya läget.

Att minska sin elkonsumtion och att handla billigare mat uppges som de främsta åtgärderna. Men det finns också vissa poster som det är extra angeläget att skära ned på. Och där toppar restaurangbesök och inköp av nya kläder, enligt undersökningen.

– Att anpassa sin ekonomi till de kraftigaste kostnadsökningarna sen 90-talet är som en ny folkrörelse, säger Anders Stenkrona, sparekonom på Nordea i ett pressmeddelande.

Barnens aktiviteter går före

Samtidigt var barnens fritidsaktiviteter den utgift som i princip ingen ville minska på, enligt undersökning.

– Föräldrar är beredda att minska sina egna bekvämligheter rätt ordentligt innan de drar ner på barnens fritidsaktiviteter, säger Anders Stenkrona.

Undersökningen visar också att ett minskat sparande är det vanligaste sättet att frigöra eller få fram mer pengar för att möta kostnadsökningarna, och då främst bland personer med lägre inkomster.

Bara en av hundra uppger att de har tagit lån för att parera de stigande utgifterna.

– De allra flesta tycks vara överens om att inte ta lån för att hantera den tunga inflationen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.