Under onsdagens presskonferens presenterade utredaren Johan Löfstrand (S) en rad förslag som ibland annat syftade till att få bort oseriösa aktörer från marknaden, men också hindra tungt skuldsatta personer från att ta nya lån.

Bland annat föreslår utredningen ett räntetak som begränsar krediträntan och dröjsmålsräntan till 40 procent. Krediträntan motsvarar den ränta som gäller under låneperioden och dröjsmålsräntan den som tas ut för lån som inte betalas av i tid. Idag är det inte ovanligt med räntor uppemot 150 procent för snabblån.

– Meningen är inte att förbjuda de här snabblånen, men räntetaket är ett sätt att få bort mer eller mindre seriösa aktörer från marknaden, sade Johan Löfstrand till SVT.

Därtill föreslår utredningen ett kostnadstak som skulle innebära att den som tagit lånet aldrig ska kunna bli skyldig mer än 100 procent av det belopp hen lånat.

– Lånar man 10.000 ska man inte kunna bli skyldig mer än 20.000, sade Johan Löfstrand.

Genom högkostnadstaket hoppas man att snabblåneföretagen snabbare kommer driva in skulderna, istället för att låta skulderna växa över lång tid. Dessutom föreslår utredningen att möjligheten att förlänga snabblånen begränsas.

Strängare kreditprövning

Många av de som tar snabblån är redan skuldsatta till en sådan grad att de inte länge har möjlighet att andra lån. Dessutom är det inte ovanligt att man har flera snabblån samtidigt, hos olika aktörer.

– Många konsumenter bygger upp ett flertal krediter, kanske inte så stora men som sammantaget ger mycket små marginaler att leva på, sade Johan Löfstrand.

För att minska den växande överskuldsättningen föreslår utredningen därför även att kraven på kreditprövning skärps.

– Det kan innebära att en del tungt skuldsatta konsumenter inte längre kommer kunna ta de här lånen. Men det är personer som kanske ändå inte borde låna mer, sade Johan Löfstrand.

Krymper marknaden

Förra året blev 65.000 personer ärenden hos Kronofogden för att de inte klarat att betala sina snabblån.

För att bromsa den uppåtgående trenden vill utredningen även se strängare marknadsföringsregler. Bland annat ska reklam på nätet tvingas länka till en hemsida med information om riskerna med skuldsättning och möjlighet till hjälp.

Träder förslagen i kraft räknar utredningen med att antalet företag på marknaden kommer minska, något Morgan Johansson tycktes ta med ro.

– Det är en marknad som inte sällan präglas av vissa oseriösa inslag, sade han.

Förslagen är tänkta att träda i kraft 1 juli 2018.