Fem månader har gått med den nya lagen som tillåter avlyssning utan konkret brottsmisstanke. Omkring 200 beslut om tillstånd för avlyssning har fattats i domstol och över 30 personer har gripits, enligt Rikspolischefen.
Men hur många personer som har avlyssnats är sekretessbelagt, likaså underlaget besluten grundas på.
– Vi håller på att lagstifta bort vår integritet och det är den allvarliga frågan, säger advokaten Fredrik Ungerfält.
Varnar för utvecklingen
Lagen om preventiva tvångsmedel innebär att polis i hemlighet kan avlyssna eller övervaka personer utan konkret brottsmisstanke. Tidigare var lagen endast tillgänglig för Säkerhetspolisen i arbetet mot bland annat spioneri och terrorism.
I omgångar har den utvecklats till att innefatta fler brottsrubriceringar och sedan första oktober 2023 är verktyget även tillgängligt för polisen i arbetet mot gängkriminaliteten och har använts i samtliga polisregioner, enligt polisen.
Flera remissinstanser har kritiserat den nya lagen, bl a JO, Svea hovrätt och Advokatsamfundet.
Advokaten Fredrik Ungerfält är kritisk till att allt fler lagar med korta remisstider stiftas och vill se större fokus på utvärderingen av lagarnas nödvändighet i relation till det integritetsintrång som lagarna innebär.
– Lagarna är så nya att vi inte riktigt vet vad det blir för effekt. Behöver vi verkligen införa ett nytt tvångsmedel med den här typen av förutsättningar, alltså ingen brottsmisstanke alls, säger han.
Endast stickprovskontroll
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden får information om domstolsbesluten, men det finns stora utmaningar i arbetet att granska dem, enligt ordförande Gunnel Lindberg.
– Vi är en liten myndighet och det häromåret fattades nästan 20 000 tillstånd, då inser man ju att det aldrig kan bli något annat än stickprovskontroll.
