Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats rejält. Samtidigt står Sverige med ett kraftigt eftersatt civilt försvar.

– I praktiken lade vi ner det civila försvaret efter kalla kriget, sade statsminister Ulf Kristersson på en pressträff.

Det civila försvaret ska i händelse av krig skydda civilbefolkningen, stödja Försvarsmakten och se till att samhällsviktiga funktioner fortsätter att fungera.

– Det handlar om transporter, energiförsörjning, dricksvatten, räddningstjänst och så vidare, säger Mikael Frisell, nytillträdd generaldirektör för MSB och tidigare generalmajor.

Tittar på den svåraste av situationer

För att detta ska fungera oavsett vad som händer har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fått i uppdrag att fokusera på civilt försvar med ”krigets krav som det dimensionerande hotet”.

Från årsskiftet 2025/2026 ska de också byta namn till Myndigheten för civilt försvar.

– Det innebär att vi tittar på den svåraste av situationer och dimensionerar utifrån det. Att vi kan upprätthålla kritiska samhällsfunktioner och stödja det militära försvaret under ett väpnat angrepp, säger Mikael Frisell.

MSB har under lång tid fokuserat mer på fredstida kriser och katastrofer.

Ser du någon risk för att ni blir sämre på att hantera fredstida kriser?

– Nej det gör jag inte. Vi ska lösa både och. Att hantera fredstida kriser är fortsatt en kärnuppgift för oss, säger Mikael Frisell.

Återuppbyggnaden kommer att kosta många miljarder och ta flera år.

– Det borde ha varit klart igår. Men vi får vara realister, det kommer att ta tid, säger Mikael Frisell.